Jag hade under lärarutbildningen en lektor i bild som noga inskärpte vikten av respekt för den som befann sig i skapande. Det har jag burit med mig i mina bildlektioner så länge jag var lärare, och kanske också i en del andra ämnen jag undervisat i som pedagog, t.ex. i slöjd.
Han sa till exempel att man ska akta sig för att säga att en teckning är snygg. Då stoppar man skaparprocessen och man riskerar också att ett antal elever runt omkring känner att deras alster inte når upp till den standard läraren just har satt.
–Säg istället ”Så fint du fångat blänket i ögat” eller ”Du har jobbat hårt med skuggningen, visst känner du dig nöjd med den?”.
Som motbild till den pedagog som håller upp en bild och säger så här ska det se ut!
Att ha respekt för skaparprocessen har sina utmaningar. Lektorn berättade om ett tillfälle som etsat sig fast hos honom.En flicka i årskurs 5 hade gjort en akvarellmålning av en sjöutsikt och han berömde speglingen i vattenytan. Just då tog hon en ny färg. Det var svart.
–… och så blev det natt.
Han beskrev den vånda han kände när den vackra målningen blev kolsvart och sjöutsikten försvann.
–Men jag lyckades hålla mig och log i stället och svarade ”Det var en fin berättelse”.
Sådana utmaningar kan man som pedagog ställas inför.
En lärare behöver lämna klassrummet en stund och ger eleverna en uppgift att bita i. ”Addera heltalen mellan 1 och 100 och visa mig när jag kommer tillbaka!” En av eleverna svarar på en gång och får en åthutning.
Vad hade hänt med matematiken om den eleven tappat sugen på kuppen? Han hette Friedrich Gauss och skulle utveckla algebrans fundamentalsats, delar av den komplexa analysen, den modulära aritmetiken och beräkningen av integraler för att nämna något. Han gjorde också grundläggande arbeten kring normalfördelningen, varför normalkurvan har fått benämningen Gausskurva.
För Gauss var skoluppgiften enkel huvudräkning fastän han bara var 9 år. Han tänkte så här:
Det är för övrigt inte svårare att summera talen upp till en miljon, det blir bara en större summa. Med samma teknik för huvudräkning blir det 500 000 500 000. Och för en miljard blir summan 500 000 500 000 000.
Det här var på 1780-talet i Braunschweig i Tyskland och läraren hette J G Büttner. Han hade en klass med 100 elever i åldern 9 – 10 år och därför kanske rätt så kort stubin. Men sedan han besinnat sig förhörde han sig med lille Friedrich och häpnade över dennes räkneförmåga. Büttner skaffade lämpliga läroböcker åt Gauss och pratade med familjen om vikten av att Friedrich fick studera. Han kom på flera sätt att supporta Gauss och minska risken att denne skulle tappa sugen. Något att tänka på för var och en som stöter på sällsynta begåvningar i klassrummet. Där kan läraren spela en avgörande roll, om det är svårt i portgången.
Jag passar på att önska alla läsare en trevlig sommar – och avslutar med en formel.
Formeln för den huvudräkning som berättas om ovan tecknades ner av Gauss något år senare:
På det här bildarbetet från Sörlidenskolan ser man höghusen vid Sörbyvägen, men minsann är också den naturstig som anlades härom året med i terrängen. Foto: Björn Sohlin.
Varför ska elever lära sig programmera i grundskolan? Sedan 2018 ingår programmering i grundskolans kursplaner, varför frågan kommer upp med jämna mellanrum.
Sverige var inte på något sätt först med att göra programmering obligatorisk i grundskolan. 16 andra europeiska länder var före med att införa programmering i motsvarande grundskoleutbildning. Först ut var England 2014.
Bakgrunden är att dagens elever lever i ett alltmer digitaliserat samhälle och måste rustas för en verklighet där redan över 90 procent av dagens jobb kräver grundläggande datakunskaper. En av EU:s identifierade nyckelkompetenser är för övrigt just digital kompetens.
Ett skriande behov av datakunnig arbetskraft är en annan orsak till förändringen, men även att eleverna ska fungera som aktiva medborgare och utveckla kunskaper och färdigheter som är nödvändiga i den digitaliserade världen.
– NEJ! Men till samhällsmedborgare i ett digitalt samhälle.
För Sveriges del skriver Skolverket att idén med införandet bland annat varit att »eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik«.
2016 tog forskare vid Stockholms universitet, på uppdrag av Skolverket, fram en översikt om forskning och erfarenheter kring programmering i förskolan och grundskolan.
Rapporten konstaterar att utvecklandet av ett datalogiskt tänkande (computational thinking) anses vara minst lika viktigt för eleven att lära sig, som programmeringen i sig.
Begreppet datalogiskt tänkande kommer från matematikern Seymour Papert, och fick på 1980-talet ett stort internationellt genomslag. Papert menade att när barn lär sig programmera utvecklar de kunskaper och förmågor, såsom ett abstrakt, logiskt och analytiskt tänkande, som även kan användas inom andra områden.
Det blir intressant att se vilka slutsatser som kommer att dras när programmering fått några år till på nacken och kan bli föremål för utvärdering och återblickar. En rätt intressant fundering från Kristina Alexanderson, ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsningar, får bilda avslutning tillsammans med två länkar till vidare läsning.
Innan man började lära ut digital kompetens och programmering i skolan var det vanligt att barn trodde att digital teknik var något ”magiskt”.
Skogsträdgård, ett fotocollage av Ruben Maldonado.
Vid Örnsköldskolan pågår ett arbete för att utveckla skolgården till en skogsträdgård. Det sker inom ramen för Friluftslyftet och kommer att leda till att kommunen får sin allra första skogsträdgård.
Utvecklingsarbetet skulle egentligen redan ha varit genomfört, men försenades av den tidiga oktobersnön och slutförs därför under våren och sommaren 2022. En av våra skolor med minst friyta per barn och elev får då en rejäl uppryckning av de pedagogiska möjligheterna på skolgården!
Bland det som planeras (att planteras) är …
Träd: Flikbladig gråal, surkörsbär, äppelträd och plommonträd
Buskar: Havtorn, vita, gröna och svarta vinbär, koreansk silverbuske, blåbärstry, sandkörsbär, hybridblåbär, lavenelvide, rödvide, korallkornell, gulkornell, klasspirea och körsbärsplommon
Perenner:Daglilja, vitklöver, bladklöver, oljerättika, luddvicker och sötväppling (som doftar så gott!)
Visst låter det härligt!
Nedan kan du studera skisser över den skolgårdsförändring som planeras och också få en del litteraturtips, om du vill förkovra dig om skolträdgårdar.
Bilden ovan till höger finns i bättre förstoring längst ner under texten.
Anna Pettersson, som är verksamhetsutvecklare hos konsult- och serviceförvaltningen kring skolgårdar och utemiljöer leder projektet och har anlitat trädgårdsdesigner Mona Hallin som konsult och fortbildare. Skolan och förskolan har deltagit i förberedelsearbetena och kan se sig som piloter i en utveckling av utemiljöer som kan komma att få efterföljare på fler skolor om projektet avlöper väl.
Vi återkommer med en uppföljande rapport sedan tjälen släppt jorden fri, så att anläggningsarbetena kunnat genomföras!
Skiss över Örnsköldskolans kommande utemiljö.
Skissen ovan beskrivs i projektet med följande ord:
Mitt i stan ligger Örnsköldskolan, omgiven av hårdgjord stadsmiljö och brummande bilar. För att motverka stadens negativa inverkan på barnens utemiljö anläggs en skogsträdgård, denna kombinerad med utepedagogiska rum. I skogsträdgården ska klasser kunna samlas för att studera naturämnen utanför det traditionella klassrummet. Hjälpmedel för undervisning i matematik, biologi, etc. finns i form av en stor måttstock, en griffeltavla, ett utekök, insektshotell samt bänkar i både ett stort samlingsrum och i mindre ”grupprum”.
Skogsträdgården bidrar också med en ökad biologisk mångfald till området med sin variation av träd, buskar och perenner. Tanken är dessutom att skogsträdgården ska bidra med ätliga bär för både människor och t.ex. fåglar. Se till att beställa större kvaliteter av träd så att de är rejäla redan från start.
Pedagogiskt material (länkar under webbtips)
Skogsträdgården – för små skogsträdgårdsmästare och nyfikna vuxna (Johansson & Kjellberg & Wandt & Bruun)
Skogsträdgården – pedagogiskt häfte med lekar, övningar och vägledning (Kjellberg & Stiberg & Bruun)
Det finns oändligt många primtal. Det är lätt att påstå, men det är också lätt att bevisa. Blir du nyfiken? Låt oss då bevisa det!
Till att börja med finns det oändligt många tal. Det är också lätt att bevisa, men det struntar vi i, för om vi kan bevisa att det finns oändligt många primtal behövs inget sånt bevis, eftersom alla tal inte är primtal och därför är betydligt fler än primtalen.
Ett primtal är ett naturligt tal, som är större än 1 och som inte har några andra positiva delare än 1 och talet självt. Därför finns det bara ett jämnt primtal, 2, alla andra är udda. Här är de första primtalen, upp till 100: 2, 3, 5, 7, 11, 13, 17, 19, 23, 29, 31, 37, 41, 43, 47, 53, 59, 61, 67, 71, 73, 79, 83, 89, 97.
Det blir allt glesare mellan primtalen ju högre upp i talsystemet vi kommer …
Jaha, då är det upp till bevis:
Om vi utgår från att det finns en ändlig mängd primtal och skapar produkten av dessa får vi ett väldigt stort tal som är delbart med dem alla. Men lägg på ETT. Det nya talet går INTE att dela med någon av de faktorer som det stora talet vi skapade består av eftersom vi då får resten 1. Det innebär att detta nya tal också är ett primtal. Det motsäger att det skulle finns en ändlig mängd primtal. Därför är antalet primtal oändligt. Vilket skulle visa…
Fotnot: Det var Euklides som la fram ett liknande bevis, cirka 300 f.Kr. Det skedde i bokverket Elementa.
Julspecial, medförfattare: Adrian Nylander
Det riktigt stora Mersenneprimtalet nr 49, som räknades fram 2016 och är drygt 22 miljoner siffror långt. Sedan dess har två ännu längre primtal av denna typ räknats fram..
Alla skolformer utom förskolan får ny läroplan från hösten 2022.
Det är inte en så stor förändring som det först kan låta, eftersom förändringen framför allt gäller läroplanernas inledande delar om skolans värdegrund och uppdrag. Det handlar om jämställdhet, sexualitet, samtycke och relationer och om andra delar av skolans värdegrundsarbete.
Förändringarna som träder i kraft till sommaren innebär att …
Kunskapsområdet sex- och samlevnad är stärkt och byter namn till sexualitet, samtycke och relationer.
Formuleringar om jämställdhet finns sedan 2018 på grundskolenivå men är nya för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det handlar om skolans ansvar att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling.
I andra delar av skolans värdegrundsarbete handlar förändringen om skolans ansvar för att förebygga och motverka olika former av intolerans, våld och förtryck.
För grundskolans del är även läroplanen i övrigt påtagligt förändrad med ändringar i praktiskt taget alla grundskolans kursplaner.
För den obligatoriska utbildningen passar Skolverket på att byta namn på läroplanerna eftersom de genomgått flera förändringar på senare år. De heter i fortsättningen:
Så här ser bi-hotellen ut. Foto: Staffan Landström
Naturskyddsföreningen i Örnsköldsvik har gett skolorna ett fint erbjudande. Vem vill ha ett bihotell uppsatt på skolgården, lyder erbjudandet. Ja, du läste helt rätt. Både uppsättning och information om bihotellet till skolans pedagoger ingår. Så först till kvarn …
Det är frågan om 16 specialtillverkade bihotell, som Fredrik Norberg i Fors tillverkat på uppdrag av SNF Örnsköldsvik. Finansieringen står illustratören Kristian Hägglund för, med de prispengar han erhöll som mottagare av kommunens och tidningen 7ans miljöpris (2019).
Två av bihotellen kommer att sättas upp i Åsdalsparken respektive Smedjebacken. Men sedan gick frågan till kommunens alla skolor med elever i yngre åldrar.Det var SNF Örnsköldsviks vice ordförande och länsordföranden för SNF Västernorrland, Staffan Landström, som hörde av sig.
Redan under den första veckan har sex skolor ställt sig i kö för att få bihotell. I alfabetisk ordning är det Banafjälskolan, Hemlingskolan, Höglandskolan, Mycklingskolan, Sundskolan och Örnsköldskolan.
Innan sommaren infunnit sig på riktigt lär det surra ordentligt på ett antal av våra skolgårdar! Vi hoppas att till hösten få rapport från åtminstone någon av våra deltagande skolor.
Skollokaler Örnsköldsvik 