Nyord 2022

Språkrådet har släppt nyorden för 2022. Inte oväntat är listan kraftigt påverkad av krig, klimatkris och inflation.

Av 35 korade nyord väljer Språkrådet att i sin nyhetsingress puffa för putinpriser, epadunk, selfiemuseer och permakris.

Bland orden korar Skollokalsbloggen de ord som är mest inriktade på utbildningssektorn och väljer då avkarbonisering, epadunk och klickkemi.

Avkarbonisering – Ett översättningslån från engelskans decarbonization. Ordet kan också användas för att benämna den konkreta processen att ta bort kol från något. Avkarbonisering var tema vid FN:s klimatmöte COP27 i Egypten.

Epadunk – Musikgenre som förknippas med epatraktorer och är särskilt vanlig oerhört sena fredags- och lördagskvällar. Väljs eftersom musiken också tränger in på skolans parkeringar och fotbollsplaner.

Klickkemi – Metod att skapa komplicerade molekyler som betingade Nobelpriset i kemi 2022 till tre forskare.

Nyord är en företeelse som uppmärksammas i många länder. DN hade vid årsskiftet en resumé av nyord i andra europeiska länder, med konstaterandet att det även internationellt är många nya krisord. I spanskan apocalipsis (”apokalyps”) som skildrar en vardag där kärnvapenkrig och klimatkatastrof lurar bakom hörnet. I finskan patteriradio (”batteriradio”). Tyskans Zeitenwende (”vändpunkt”) är ett ord som fint fångar tidsandan och yttrades av förbundskansler Olaf Scholz när han efter Rysslands invasion av Ukraina tvingades ompröva energipolitik och försvarsanslag.

I Schweiz vann Strommangellage  (”elbristläge”), i Österrike Inflation och i Luxemburg Ukrainakrich  (”Ukrainakrig”). I Sydafrika utsågs load-shedding (”planerat strömavbrott”) till årets ord sedan elbolaget Eskom börjat ransonera el för att undvika en systemkollaps.

I Nederländerna korades klimaatklever, ”klimatklistrare”, till årets ord. Det myntades om aktivister som klistrade fast sig vid konstverk för att skapa uppmärksamhet för klimatfrågor. I belgiska Le Soirs omröstning segrade vélotafer – ungefär ”cykelpendla” – som används om den som tar cykeln till arbetet och jobbmöten.

Länk till artikel för dig som har Dagens Nyheter, Språkkrönika: 2022 präglades av apokalypsen.

Nedan finns en enkel summering av alla Språkrådets 35 nyord i alfabetisk ordning. Tryck på länken i rubriken nedan för att läsa språkrådets mer utförliga kommentarer och citat till nyordslistan.

Hela nyordslistan 2022

Accelerationism

Extremistisk politisk strategi som med hjälp av våld och terror försöker påskynda en förment förutbestämd samhällskollaps för att kunna inrätta ett idealsamhälle.

Agrivoltaisk

Som kombinerar jordbruk och solkraft.

Autokratisering

Process där demokratin i ett samhälle bryts ner för att ersättas av ett autokratiskt samhällssystem med en ledare med oinskränkt makt

Avkarbonisering

Avveckling av beroende av fossila bränslen.

Barbiecore

Estetik inspirerad av Barbiedockor.

Brösta

Ta ansvar för, ta på sig en svår uppgift.

Dödsdoula

Professionell rådgivare och stödperson vid livets slutskede.

Edgelord

Person som medvetet söker uppmärksamhet och skapar konflikter genom kontroversiella uttalanden, provokatör.

Energifattigdom

Otillräcklig tillgång till elektricitet.

Energikrig

Krig där blockerande av energiförsörjning används som påtryckningsmedel

Epadunk

musikgenre som förknippas med A-traktorer, i folkmun kallade epatraktorer.

Falsk majoritet

Majoritet i ett underordnat organ som är i minoritet i ett överordnat beslutande organ.

Framefotboll

Fotboll där spelarna använder rullator eller gåstol för att röra sig på planen.

Ha dagen

Pricka in toppformen vid rätt tillfälle, ha flyt.

Hungersten

Graverad sten som vanligtvis ligger djupt under vattenytan, men som blir synlig vid torka och lågt vattenstånd.

Kamikazedrönare

Obemannad flygfarkost lastad med sprängmedel.

Klickkemi

Metod att konstruera mer komplicerade molekyler genom att ”klicka ihop” molekylära byggstenar.

Klimatbiljett

Subventionerat säsongskort till kollektiva färdmedel med syfte att minska utsläpp från motordrivna fordon.

Klimatskadestånd

Ekonomisk kompensation till länder som drabbas hårt av klimatförändringar.

Matfattigdom

Otillräcklig tillgång till mat.

Munkmodell

Modell för ett ekonomiskt system där målet är att tillgodose människors behov inom ramarna för vad planeten klarar av.

Njutningsäktenskap

Tidsbegränsat äktenskap mot betalning, under vilket kvinnan ska ge mannen sexuell njutning.

Permakris

Serie av kriser utan någon slutpunkt i sikte, tillstånd av permanent kris.

Putinpris

Pris som blivit högre på grund av den ryska presidenten Vladimir Putins invasionskrig i Ukraina.

Returmissbrukare

Person som systematiskt beställer varor från nätbutiker utan avsikt att behålla dem.

Selfiemuseum

Lokal med inredning som ger besökarna möjlighet att ta uppseendeväckande självporträtt.

SMR, småskalig modulär reaktor

Kärnreaktor som har mindre elektrisk effekt och som potentiellt kan serietillverkas.

Smygflation

Prishöjning som är större än vad som är motiverat utifrån kostnadsökningar.

Sporttvätt

Användning av idrott för att förbättra eller reparera ett skadat anseende.

Spökflyg

Flygplan som flyger utan passagerare med syftet att behålla tidpunkter för avgångar och landningar på flygplatser.

Urbexare

Person som ägnar sig åt utforskning av övergivna byggnader och platser.

Valförnekare

Person som utan konkreta bevis förnekar legitimiteten i ett politiskt val.

Vertiport

Vertikal flygplats avsedd för exempelvis drönare och helikoptrar.

Virtuellt stängsel

Digitalt programmerad inhägnad för djur.

Väntesorg

Sorg inför annalkande förlust av en närstående.

Julklapp till våra skolor

Lagom till jul får kommunens skolor en julklapp. Det är en skolskogsryggsäck från Skogen i Skolan.

Det kan ses som en uppföljning från 2019 när skolupptagningsområdena fick utrustning för issäkerhet via Friluftslyftet.

Den här gången riktar sig gåvan från Friluftslyftet framför allt till undervisningen i årskurs 4 – 6. Alla nio skolupptagningsområdena får en ryggsäck och i övrigt premieras skolor som gått ute-utbildningar under de senaste två åren.

De skolor som fick ta del av ryggsäckarna var, räknat i elevantal åk 4 – 6:

Ängetskolan, Själevadskolan, Höglandskolan, Alneskolan, Sörlidenskolan, Domsjöskolan, Bjästaskolan, Husumskolan, Anundsjöskolan och Björnaskolan.

Ryggsäcken är utformad för att vara ett hjälpande verktyg för undervisning i skogen. Den är fylld av material för utomhuspedagogik med alla undervisningsupplägg kopplade till grundskolans kurs- och läroplan (Lgr22). Skogen i Skolans tanke med skolskogsryggsäcken är att göra det enkelt för pedagogen att undervisa ute i skogen.

Se nedanstående film på Youtube för mer information!

Skollokaler 2023

Den här veckan tog bildningsnämnden beslut om lokalresursutredningen för 2023. Här är nyheterna!

De stora nyheterna gäller kommande förskolebyggen och kommunens befolkningsutveckling. I stora drag är Lokalresursutredning för bildningsförvaltningen 2023 – 2033 i övrigt rätt lik sin föregångare, LRU 2022 – 2032, eftersom planeringen för skollokaler är långsiktig.

Inget av de tre investeringsprojekten som var nyheter ifjol, se Lokalresursutredning 2022 beslutad, har ännu gått till byggnation. Sporthallen i Hörnett är fortsatt föremål för projektering för att ta fram en exaktare prislapp och byggprojekten för Björnaskolan och Sidensjöskolan har inte nått projekteringsstadiet.

Vad gäller kommunens befolkning backar invånarantalet långsamt och stöder därmed inte kommunens vision om 5000 fler invånare, se diagrammet ovan till höger. Däremot finns en nettoinflyttning av föräldrar och förskolebarn (diagram längst ner) som gör att kommunen ändå har en rätt stor efterfrågan på förskoleplatser trots de låga födelsetalen på senare år, se t.ex. senaste inlägget i födelsefrågan, Nyfödda 2022?

Köpmanholmens förskola byggs ut i en etapp två till en uppskattad kostnad av 16 Mkr, men i övrigt står det stilla med förskolebyggen, för att ersätta den lokalbrist som förskoleverksamheten har. I Bredbyn påbörjas detaljplaneläggning, eftersom de gamla detaljplanerna inte medger ett förskolebygge där den gamla högstadieskolan stått. I Järvhaga pågår också detaljplaneläggning, men i Gene och Bodum har det stannat av. I Bodum har detaljplaneläggningen stoppats inför det politiska maktskiftet. Alliansen har pekat mot Bjästa i stället för Bodum för äldreomsorgen och begärt att detaljplaneprocessen för ett kombinerat äldreboende och förskola avbryts. I Gene var kalkylen att lokaliseringen skulle bli kostsam, men tjänas igen på att kommunen kunde bygga åtta avdelningar. I Alliansens budgetdirektiv för 2023 står emellertid inskrivet att de kommande förskolebyggena inte beviljas mer medel än för att bygga högst fyra avdelningar, varför lokaliseringen vid vattentornet i Gene inte längre är aktuell. Därför görs en ny inventering utifrån dessa förutsättningar i Domsjö och Alne efter lämpliga tomter för förskolebyggen. I centrum behöver också en förnyad inventering göras, men där bedömer kommunens tjänstemän att det är möjligt att krympa etableringen i Järvhaga till fyra avdelningar utan att kostnaden per avdelning drar i väg.

I övrigt är lokalresursutredningen skriven ”i skuggan av” gymnasieutredningen och ett eventuellt beslut om kulturhus. Vad gäller gymnasiefrågan offentliggörs Swecos slutrapport i januari och förväntas då påverka nästkommande års lokalresursutredning rätt påtagligt. Hur det går med kulturhusfrågan är svårare att sia om. Kulturhus har diskuterats i Örnsköldsvik sedan i början av 1930-talet och det är inte alls säkert att mållinjen är inom synhåll.

Slutligen flyttnetto för Örnsköldsvik för olika årskullar. Uppgifter från Statisticon, precis som diagrammet i ingressen. Inflyttning av föräldrar och barn i förskoleålder. Utflyttning efter gymnasietiden, för högskolestudier eller arbete på annan ort.

Höjd krisberedskap mat

Bättre matberedskap förbereds!

I vinter inventeras förrådsmöjligheterna för utökade matförråd för reservproviant vid kommunens kök. Kostchef Marie Mattsson ansvarar för inventeringen, för skolverksamheterna del tillsammans med er bloggredaktör, i egenskapen av säkerhetssamordnare vid bildningsförvaltningen.

De offentliga köken ska nämligen öka sin beredskap för att servera måltider vid avbruten matleverans, från tre dagar till tio dagar. Detta kräver lagringsutrymmen som är verksamhetsnära. 400 portioner beräknas kräva ungefär en kubikmeter. Därför inventeras förrådsmöjligheterna vid kommunens skolor och äldreboenden, med målsättningen att matberedskapen ska vara höjd från och med hösten 2023.

Ett centralt beredskapslager iordningställs också för att något avlasta förrådsbehoven verksamhetsnära. Det är ändå frågan om rätt stora mängder, för Nolaskolan och Parkskolan behöver förråden ökas med ungefär 8 kubikmeter (!) vardera.

I planeringen ingår att kommunens skolor och äldreomsorg aktivt ska delta i MSB:s krisberedskapsvecka åtminstone vart fjärde år. Då blir det ett särskilt fokus på krisberedskap och krismaten ställs på borden. Det har dubbla funktioner, att öva tänkandet kring krisberedskap men också att äta upp beredskapslagren i god tid inför bäst före-datum.

Finurligt, eller hur!?

Ps. Passa på att se en Youtube-film som berättar om den nya handboken för kommunal krisberedskap.

Guru om framtiden

Prova själv, så får du se!

En guru har uttalat sig om framtidens skollokaler. Håll i dig! Bered dig på en rejäl överraskning!

Skollokaler för framtiden kommer att se helt annorlunda ut än vad vi är vana vid. Lärrum kommer att vara öppna, moderna miljöer som är anpassade efter olika typer av lärande. Dessa lärrum kommer att vara fullpackade med tekniska lösningar som gör det möjligt för lärare och elever att samarbeta och skapa. Ett exempel på en teknisk lösning som finns i skollokaler för framtiden är digitala whiteboards som är anslutna till internet. Whiteboardsen gör det möjligt för lärare och elever att dela och skapa innehåll i realtid. Digitala whiteboards ger också möjlighet för lärare att övervaka elevernas framsteg och följa deras lärande. Skollokaler för framtiden kommer också att vara utrustade med avancerade ljudsystem som hjälper lärare och elever att höra varandra tydligt, oavsett var de befinner sig i rummet. Även om lärrummen kommer att vara fyllda med tekniska lösningar, kommer traditionella utbildningsmaterial som böcker och papper att finnas tillgängliga för lärare och elever. Skollokaler för framtiden kommer att erbjuda eleverna ett kreativt och dynamiskt lärande som är anpassat för det moderna samhället. Dessa lärrum kommer att vara utformade för att förbättra lärandeupplevelsen, samtidigt som de möjliggör för lärare att skapa en miljö som är inspirerande och stimulerande.

Saken är den att texten är skriven med artificiell intelligens i appen ChatGPT och kommer blixtsnabbt. Jag kan själv välja hur lång text jag vill ha utifrån min uppmaning och vilken inriktning den ska ha går att ställa in med bland annat en temperaturknapp.

Det enda jag gjorde var att skicka uppmaningen, Skriv om skollokaler för framtiden.

Och tänk, på ett så pass litet språk som svenska. En text som är svår att skilja från något människoproducerat.

Tidskriften Ny Teknik konstaterar att applikationen kan ”skriva musik, uppsatser och felsöka i kod. Den kan hantera följdfrågor, rätta till sina misstag och försöker – ibland förgäves – att undvika stötande innehåll.” Den sägs ha ”slagit ner som en atombomb” i teknikvärlden och utvecklingen av applikationen fortsätter.

Linus Larsson vid DN berättade på kultursidan om ChatGPT i artikeln Chattroboten visar att vi inte kan lita på vem som är människa. I inledningen låter han ChatGPT breda ut texten och det kunde lika väl ha varit Linus egna ord. Han blev minst sagt storögd och imponerad vid testet.

Du kan också läsa vad New York Times skriver om chatbotten den 5 december, The Brilliance and Weirdness of ChatGPT.

Men framför allt kan du prova själv genom att registrera dig på openai.com. Kanske skriver du din första novell där, eller komponerar ett trevligt musikstycke efter din egen smak!?

Jag gör ett försök till hos botten: Skriv om framtiden i Örnsköldsviks kommun. Botten svarar inom en tiondels sekund utifrån de 650 ord jag beställt:

Framtiden för Örnsköldsvik kommun ser mycket ljus ut. Kommunen har ett levande näringsliv som stöds av ett starkt utbud av tjänster och infrastruktur. Turismindustrin är stark, med attraktioner som är kända över hela världen. Kommunen har också ett brett utbud av kulturella upplevelser, inklusive museer, teatrar, konserter och andra evenemang. Kommunen har ett rikt naturliv och är hem för många friluftslivsaktiviteter, inklusive fiske, jakt, vandring och camping. Kommunen strävar också efter att erbjuda högkvalitativ utbildning och hälsovård. Det finns ett omfattande utbud av gymnasieskolor, universitet och annan högre utbildning. Kommunen har också ett utmärkt nätverk av vårdcentraler, läkare, tandläkare och sjukhus. Kommunen fortsätter att investera i infrastruktur för att förbättra tillgången till transporter, kommunikationer och andra tjänster. Detta hjälper till att öka den lokala ekonomin och skapa möjligheter för nya invånare.

Nyfödda 2022?

Kommer det för första gången någonsin att födas färre än 500 barn i Örnsköldsvik 2022? Mycket tyder på det. Det är nämligen bara 455 barn födda fram till 1 december.

Det lär bli färre födda än 2020, det år som har den hittills lägsta födelsekullen (545 barn) sedan kommunsammanslagningen 1971.

Fram till 2016 föddes det minst 600 barn per år i Örnsköldsvik och under babyboomen på 1990-talet nåddes 800 födda i ett par årskullar.

Men nergången är inte ett Ö-viksfenomen utan en nationell trend. I början av 2000-talet steg den summerade fruktsamheten i Sverige. Från 1,5 barn per kvinna år 2000 till 2,0 år 2010. Därefter har den sjunkit och i fjol var den 1,7 barn per kvinna, enligt statistik från SCB.

Fruktsamheten påverkas av bland annat ekonomiska konjunkturer, utbildningsnivåer, deltagande i arbetsliv och olika samhällsfaktorer, som till exempel förändringar i familjepolitiken.

Men de senaste åren har det varit högkonjunktur i Sverige och inte fattats några politiska beslut som borde ha påverkat barnafödandet negativt. Trots det har barnafödandet fortsatt minska. Forskningen har inget bra svar på varför.

Vi återkommer med facit om hur stor kommunkullen 2022 faktiskt blev direkt efter nyår. Under tiden hänvisar vi till mer läsning i ett pressmeddelande från SCB, Lägsta antalet nyfödda på hela 2000-talet i 30 kommuner. Där delar Örnsköldsvik strykklassen med cirka 30 svenska kommuner, bland annat Luleå, Lund, Sollefteå och Timrå.