Skollokaler Örnsköldsvik


1 kommentar

Mat i kris

Hemberedskapen har blivit högst aktuell på sistone.

Att det ska finnas en hemberedskap med mat vid krissituationer är nog väl känt. Kanske också att kravet på hemmens beredskap har höjts på senare år. På 1970-talet var det frågan om tre dygn, men sedan 2017 är rekommendationen en vecka.

Del 1 Hemberedskap

Förutom att bunkra mat gäller det att tänka på följande:

  • Kan du laga mat utan el
  • Har du bra förvarning av maten
  • Tillgång till kontanter

Vad gäller mat kan konstateras att om du är frisk kan kroppen klara sig länge utan mat, men den mentala förmågan försämras snabbt om du inte äter. Du både tänker sämre och mår sämre. Se därför till att du har bra matberedskap! Köp extra av sådant som du ändå brukar köpa annars. Välj matvaror som kan tillagas snabbt, inte kräver så mycket vatten, kan ätas utan tillagning och kan förvaras i rumstemperatur. Se också till att ha konserver som kan lagras länge. Eventuell torrmat kan gärna kompletteras med krossade tomater, ett närigt alternativ till vatten när du behöver koka upp torkad mat eller pasta.

Hemberedskapen har förstås blivit extra aktuell efter Rysslands invasion i Ukraina och även kommunerna skärper nu sin matberedskap för skolor och äldreboenden.

Länk till checklista hos MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap.

Länk till motsvarande information hos krisinformation.se.


Lämna en kommentar

Skolväsendet som en del av totalförsvaret

Johanna Jaara Åstrand, gästskribent

Ledare från tidskriften Läraren april 2022. Gästskribent Johanna Jaara Åstrand.

En skola baserad på demokratins värderingar är nödvändig i kampen mot antidemokrater och krigshetsare. Våra politiker får inte glömma den vapenvården i rustningen av ett hållbart totalförsvar.

Bilderna från den skoningslösa ryska militärmaktens framfart etsar sig fast.

Urskillningslöst dödande, terrorbombningar av civila, ruiner och förstörelse. Orden räcker inte till för att beskriva det omänskliga i det som sker. Världen får ännu en gång erfara hur ultranationalistisk ideologi används för att hetsa till hat och krig.

Risken för stridshandlingar mot vårt eget land har gått från en hypotetisk tanke till ett scenario som ingen helt kan bortse från. Svenska politiker har påbörjat en upprustning av det civila och militära försvaret. Det framgår bland annat av regeringens vårbudget som tar höjd för kraftiga och långsiktiga förstärkningar av försvaret. Få lär invända, samtidigt som vi inte ska glömma att vårt totala försvar består av fler delar.

Det utgörs också av vår förmåga att motstå desinformation och av våra värderingar.

Värderingar som är en omistlig del av ett demokratiskt och frihetligt samhälle och för vår motståndskraft. Men de är på intet sätt självklara eller givna för all framtid. De måste återskapas gång på gång.

I Ryssland får lärare sparken och till och med fängelse om de inte predikar Putinregimens förljugna världsbild av vad som pågår i Ukraina. Lärare sätts under en enorm press och många genomskådar inte heller den massiva propagandan. Putin förstår till fullo kraften i skola och utbildning. Vi som står för diametralt motsatta värderingar behöver också göra det.

Skollagen slår fast att svensk skola ska förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar.

Respekten för allas lika människovärde, den fria debatten, källkritiken, rättssäkerheten, ja allt detta är en del av skolväsendets demokratiska uppdrag. Och just detta uppdrag gör skillnad för vilket samhälle vi får. Ett med hög resistens mot antidemokrater, eller ett som är mottagligt för auktoritära ledare, våldsbejakande rörelser eller extrema ideologier.

Winston Churchill sa under andra världskriget att ”Konsten och kulturen är det som är poängen med att försvara ett land och demokratin”. Under brinnande världskrig ökade han anslagen till kulturen med argumentet att utan kultur har vi inget att försvara.

På liknande sätt förhåller det sig med skola och utbildning. Det är kärnan i det som är värt att försvara, men på samma gång ett vapen i försvaret mot mörkerkrafterna.

Kunskap och demokratiska värderingar är propagandans motgift. Därför politiker; glöm inte skolväsendets betydelse för totalförsvaret av Sverige – särskilt inte i budgettider.

Johanna Jaara ÅstrandLärarförbundets ordförande


Lämna en kommentar

Barn på flykt

Möta barn på flykt (2016, rev. 2022).

UNICEF Sveriges handbok om barn på flykt har reviderats med hänsyn till ensamkommande barn från Ukraina.

Det var i samband med den stora flyktingvågen 2015 som UNICEF Sverige gav ut en ”enkel handbok för alla” om vad alla bör veta som på något sätt kommer i kontakt med barn på flykt. Redaktörer var Tor Lindberg och tidigare skolöverläkaren i Örnsköldsvik Lars H Gustafsson.

Den reviderade handboken finns i digital utgåva som fritt kan laddas ner, Möta barn på flykt. Det är en handfast bok i tre delar, Det första mötet, Bra att veta och Fakta i fickformat, totalt 27 sidor. Nyttig läsning för alla som jobbar med barn!

Den kommer också snart att kunna beställas i tryckt form.


Lämna en kommentar

Learning Lab Örebro

Magnus Hansson, projektledare vid Learning Lab i Örebro.

Vid Örebro universitet finns ett testområde med syfte att lära mer om hur rum, pedagogik och teknik kan användas i arbetet med att utveckla framtidens lärmiljöer i ny- och ombyggnationer. Vi tittar in i miljön med några blogginlägg. Detta första inlägg tecknar bakgrunden till testmiljön.

Förutsättningarna för lärande förändras och utvecklas i takt med ny kunskap och teknik och naturligtvis av det undervisningsuppdrag som skrivs fram i läroplanerna. Skolans undervisningsuppdrag har ändrats rejält över åren, om man så bara backar till grundskolans läroplan för 1994. Än rejälare blir det förstås om man backar till grundskolans införande 1962. Vi har för övrigt fortfarande en hel del skolor som byggdes dessförinnan.

Kunskap om hur lärande sker, nya pedagogiska metoder, verksamhetens behov och studenters förväntningar ställer krav på den fysiska utformningen av rum för lärande. Till det kommer digitaliseringen som också påverkar den fysiska lärmiljön och hur den ska utformas, något som blivit särskilt påtagligt under pandemiåren 2020 – 2021.

Vid Örebro universitet har därför lokalytor iordningställts för ett Learning Lab med ungefär 300 kvm i Långhuset. Se ritning nedan!

Learning Labs lokaler är särdeles flexibla för att kunna stödja så många typer av undervisning och lärande som möjligt. Vi har börjat med att visa ritningen över lokalerna och ger avslutningsvis exempel på olika typer av undervisning som ska stödjas. Medge att det kräver rätt mycket av lokalerna om åtminstone dessa exempel på undervisningssituationer ska stödjas.

Vi lovar att återkomma med fiffiga lokallösningar som Learning Lab Örebro bjuder på – och som ska utvecklas vidare under de kommande teståren.

Rums- och aktivitetsdiagrammet kan användas när olika läraktiviteter ska planeras. Bild från hemsidan för Örebro Universitet.