Skollokaler Örnsköldsvik 2018


Lämna en kommentar

Trafikproblem vid skolorna

Änget lindblomsvägen 181123

Lindblomsvägen vid Ängetskolan sedan P-förbud införts på västra sidan. Innan var vägen föremål för dubbelparkering.

Flera av våra skolor upplever påtagliga trafikproblem. En följd av elevökningen i centralorten, men framför allt att fler elever skjutsas till skolan och i viss mån också den relativt nya företeelsen mopedbilar. På flera håll har trängseln lett till nya parkeringsförbud för att säkerställa framkomligheten.

Bildexemplet är hämtat från Lindblomsvägen vid Ängetskolan. Där klagade villaägarna över utfarter som parkerades igen och busschaufförerna över svårigheter att ta sig fram till avlämningsplats. Vid just den vägen behövde chaufförer vid flera tillfällen gå ut och vika in bilars backspeglar för att komma fram, när det hade börjat parkeras på gatans båda sidor.

Trafik- och parkavdelningen har skyltat om gator vid Örnsköld-, Sörliden-, Änget- och Höglandskolan, för att förbättra trafiksäkerheten för våra elever.

En ökande trafik blir lätt en ond spiral. Föräldrar som låtit sina barn gå till skolan börjar säga ”Jag skjutsar dig”. Igenparkerade smågator medför oväntade manövrer. Trängseln gör att avlämningen tar mer än den kalkylerade tiden så att det blir bråttom.

Att det körs friskt vid skolorna vittnar polisen om. Vid hastighetskontroller som genomförts är det ofta föräldrar som fått fortkörningsbot, när de hastat från skolan för att inte komma sent till jobbet.

En skola som det larmas om just nu är Alneskolan där det även parkeras på gångvägarna.

Alltfler skolor är nu del i kommunens parkeringsövervakning. Det är skolan förstås tacksam över, för det är ett av stegen i att trafiksäkra miljön för våra barn och elever. Men vi är ju också angelägna om att föräldrars möten med skolan ska få vara angenäma. Vi kommer därför att uppmana skolledningarna att gå ut med information om vad som gäller vid respektive skola. För att förebygga onödiga böter och parkeringsanmärkningar, men framför allt för att få bättre ordning runt skolan för våra barns säkerhets skull.

Annonser


Lämna en kommentar

Ögonblicksbild Höglidenskolan 2

höglidenskolan 19011010 januari 2019. En bild från Backgatan där man se östra gaveln på Höglidenskolan. Arbetet fortskrider och nu kan vem som helst se att det ska bli ett riktigt tak och inte någon fotbollsplan som samlar snö och regn och annat elände.


Lämna en kommentar

Förpapprade flygskam!

förpappring

Förpappring, ett av fjolårets nyord, som du inte klarar dig utan.

Till årsskiftet hör att titta tillbaka. Vi passar på och kika på fjolårets nya ord. Några av orden är alldeles oundgängliga och behöver stoppas i var mans mun. Ja, kan vi verkligen klara oss utan dem!?

Nyordslistan utfärdas av Språkrådet  och består 2018 av 32 ord som på olika sätt kan sammanfatta samhällsandan under året. Sammanfattningsvis täcker orden valåret, miljöfrågorna och det allmänmänskliga.

Här kommer de ord du allra minst kan vara utan:

förpappring
organisationskultur där det ständigt ställs krav på dokumentation

Förpappring innebär att varje del av verkligheten ska speglas i någon typ av papper för att vi ska ha kontroll över den. När man tänker sig att man ska mäta, räkna och kontrollera allt, och allra helst genom excel-ark, så missar man att verkligheten är oändlig, och oändligt komplex.

Skolvärlden 2 oktober 2018

Begreppet lanserades av språkvetaren Johan Hofvendahl. Det fick under 2018 stor spridning genom filosofen Jonna Bornemarks bok Det omätbaras renässans. Länk till artikel i svt.se!

intryckssanera
ta bort sådant som riskerar att störa koncentrationsförmågan

Fram till 2020 ska Norrtälje kommun se över lokalerna på sina 25 skolor och 31 för skolor för att anpassa dem bättre efter  barn med ADHD och autism.  Exempelvis ska klassrum gå att skärma av och väggarna ska ”intryckssaneras”. Det handlar helt enkelt om att ta bort en del teckningar och information som slukar energi från intryckskänsliga elever.

Sveriges Radio 19 februari 2018

beslutsblindhet
oförmåga att upptäcka manipulering av åsikter och ställningstaganden

Fenomenet att inte genom skåda manipulerade åsikter kallas beslutsblindhet. Det beskrevs av forskarna första gången 2005.

Försökspersoner fick då välja vem de fann mest attraktiv av två personer på fotografier – som efter beslutet kastades om. Få deltagare upptäckte bluffen, och de argumenterade till synes rationellt för val de aldrig gjort.

Dagens Nyheter 7 september 2018

flossaflossa
utföra dansrörelse där raka armar svängs från sida till sida samtidigt som höfterna svängs från sida till sida

Av engelskans floss, ’använda tandtråd’. Rörelserna  i dansen påminner om de rörelser som görs vid användning av tandtråd.

flygskam
känsla av att det ur miljösynpunkt är en förkastlig handling att flyga

Svenska Dagbladet 14 mars 2018

cyberhygien
rutiner för sund it-säkerhet

I diskussionen framhölls vikten av god cyberhygien och mer och mer framstod behovet av en sorts cyber-Lubbe Nordström som tar itu med säkerhetsbristerna i hela samhället. Vi är duktiga på digitalisering men inte på IT-säkerhet.

Nya Wermlands-Tidningen 11 juli 2018

digifysisk
som kombinerar digital närvaro och fysisk närvaro

Jobbar mycket med en kombination av digitala och fysiska besök, det som ofta kallas digifysisk vård.

Svenska Dagbladet 14 juli 2018, ett teleskopord bildat till digital och fysisk

dm:a
skicka direktmeddelande på exempelvis Instagram, Facebook och Twitter

Inlånat från engelskans dm, som är en initialförkortning av direct message.

Och här är hela listan med 32 ord.


Lämna en kommentar

Nyfödda 2018

Löpsedel ÖA 181228

Det var länge sedan det föddes så många bäbisar vid Örnsköldsviks BB-avdelning.

591 bäbisar. Så kan vi summera fjolårets födelsestatistik för Örnsköldsviks kommun. Det innebär faktiskt det tredje lägsta födelseåret efter millennieskiftet.

Efter toppåren 2008 och 2010 har frågan varit om vi är på väg mot en ny babyboom, i stil med den i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Den tendensen har inte hållit i sig och nu kan vi lägga till statistik för ännu ett år. Årskullarna 2017 och 2018 hamnade på 586 respektive 591 barn, att jämföra med 619 barn 2016. 2018 är långt ifrån toppåret under 2000-talet – 2010 föddes 684 barn. Minst barn föddes 2005, då födelsetalet stannade vid 580 barn.

Men hur rimmar födelsetalet med statistiken för Örnsköldsviks BB-avdelning? Det föds ju fler barn där än på mycket länge!? Efter att ha snittat 600 födslar per år under 2000-talet föddes 2017 731 barn och 2018 nästan lika många.

Jo, det förklaras av att Sollefteå BB-avdelning lagt ner.

Ett annat sätt att titta på barnantal i förskola och skola är att studera årskullarna.

Grundskolan prognos januari 2019

Så här många elever går i grundskolan 2018 (det röda strecket). Notera de senaste årens elevökning och hur kurvan nu kommer att plana ut.

Då kommer även in- och utflyttning med, och där har Örnsköldsvik de senaste åren haft ett snyggt flyttnetto. Här är det dags att plocka fram nästa diagram. Det visar tio årskullar åt gången, prognosen för hur många elever grundskolan i kommunen kommer att ha. Där kan man se att elevantalet ökade duktigt när 2008:orna och 2010:orna började i skolan.

Men låt oss titta närmare på statistiken över nyfödda. Nu jämför vi hur många barn som finns i varje årskull i jämförelse med när de föddes. Då visar sig den inflyttning som skett på senare år och som fått Örnsköldsvik över 56 000 invånare. Faktiskt har årskullarna ökat med mer än hela Höglandskolan (nästan 550 elever) sedan respektive födelseår. Notera också att inflyttningen gjort att 2010:orna sprängt 700-vallen. De var 684 när de föddes 2010, men just nu är de 711 årskurs 2:or.
Det mest uppseendeväckande är nog annars att statistiken påvisar att det rejäla flyttnettot faktiskt avstannade under 2018.
Flyttnetto 2018I åldrarna 1-15 år är flyttnettot per årskull ungefär lika stort som året innan. Det betyder visserligen att kommunen har mycket fler elever än vad gamla prognoser kunde påvisa. MEN det betyder också att prognosen från ifjol spikar årets resultat, för nu har inte fler i åldern 1-15 år flyttat in, än vad som flyttat ut.

Låt oss till sist titta på lokala variationer.

Vid de mindre skolorna svänger födelsetalen förstås mera, eftersom det föds få barn: I Skorped föddes endast 33 procent av det förväntade antalet barn (2 istället för 6 barn). I Banafjäl endast 50 procent (3 istället för 6 barn).

Bland flera större skolor märktes också det låga födelsetalet 2018 av: I Alne föddes endast 43 procent av förväntad årskull (12 istället för 27,8 barn), i Hörnett 61 procent, i Haffsta 74 procent och i Myckling och Bredbyn 75 procent.

Mellansel låg på genomsnittet, men kom ändå att förvåna. Av de nio nyfödda föddes nämligen sex av barnen under årets sista fem veckor!

Men trots det låga födelsetalet 2018 finns det upptagningsområden där det fötts fler barn än vanligt: I Örnsköldskolans upptagningsområde föddes 55 procent fler barn (60 barn) än förväntad årskull, vilket var en upprepning från ifjol. I Sörliden föddes 33 procent fler (44 barn). Av detta kan vi dra slutsatsen att centraliseringen av kommunens befolkning verkar fortsätta.


Lämna en kommentar

Kapacitetsbedömning i grundskolan

20181115_105705

Från Haffstaskolans utemiljö. Foto: Olivia Holmbom

Vilka lokalytor har skolan egentligen? Mot bakgrunden av den frågan genomförde vi en kapacitetsbedömning av förskolan lokaler, som gick i mål i våras. Nu pågår motsvarande bedömningar i grundskolan.

Resonemanget är att vi inte bara ska rusta för framtidens skollokaler utan att vi också måste se till att få bra koll över de lokaler vi redan har.

Vi konstaterade vid starten vad den brittiske premiärministern Benjamin Disraeli sagt, att det finns tre slags lögn: lögn, förbannad lögn och statistik. Men statistiken och nyckeltalen från en kapacitetsbedömning ger med en klok användning ett fantastiskt beslutsunderlag och en bra koll på tillvaron så länge man inte låter det sunda förnuftet flyga sin kos när man fått exakta mätetal.

Först mättes kommunens förskolor, eftersom skolan haft flest frågetecken inom den verksamheten. Det finns en uttalad lokalbrist som lett till ett antal tillfälliga paviljongförskolor. Vidare har Skolverket utfärdat riktmärken för förskolegruppers storlek, vilket kommunen behöver förhålla sig till. Det bidrar också till ett behov av att ha bättre koll, betydligt bättre koll.

Efter avrapportering kring förskolorna i bildningsnämnden i juni 2018 påbörjades under hösten motsvarande mätningar vid kommunens grundskolor och fritidshem. Det är totalt 30 grundskolor och 28 fritidshem som ska mätas. Så här i juletid har mätningarna hunnit ungefär halvvägs.

Parallellt med kapacitetsbedömningarna startar ett projekt för att ta fram riktlinjer för grundskolans och fritidshemmens miljöer, med Ulla Skogslund som projektledare. Snart finns också beslutade riktlinjer för förskolans och skolans utemiljöer. Där pågår även inventeringsarbete som bäst under ledning av Anna Pettersson och Olivia Holmbom. Från den lånar vi foton från två utemiljöer. En trevlig aktivitetsyta vid Haffstaskolan, som visserligen visar tecken på slitage, men fortfarande bjuder in till lek. Det andra är en bild från Mo förskola, som visar zoneringen med trygg, aktiv och vild zon. Till våren lovar vi att rapportera från skolgårdsinventeringen.

Om det begynnande resultatet av kapacitetsbedömningarna då!? Det som tidigt kunnat konstateras är att skillnaderna är stora. Den skola som har mest lokalyta per elev har drygt tre gånger så mycket yta som den som har minst. Vad gäller tillgången till skolgård ligger genomsnittet för närvarande på 86,6 kvm/elev, vilket kan jämföras med Statistiska Centralbyråns nationella mätningar av skolgårdar 2017, där snittet i Sverige var 44,8 kvm/elev med ”påfallande stora regionala skillnader”.

Där är några aptitretare vid halvvägsmärket, värden som kommer att ändras en hel del med ett trettiotal ytterligare mätningar.

Målsättningen är att gå i mål under vårterminen och senast i juni presentera en slutrapport i bildningsnämnden om mätningarna och de slutsatser dessa bidragit till. Då återkommer vi på bloggen med en light-variant av den rapporten.

20181115_081909

Utemiljön vid Mo förskola. Från innergården och utåt: Trygg zon, aktiv zon och vild zon.

 


Lämna en kommentar

Cykelåkandet ökar

Cykelbarometer1

Cykelbarometerns vid gamla järnvägsstationen.

Hur går det med kommunens mål att göra oss medborgare mer cyklande!? Riktigt, riktigt bra! Vi tar en titt på de tre cykelbarometrar som finns uppsatta.

Känner du till vad en cykelbarometer är? Om inte kan säkert bilden till höger vägleda, för nog har du väl sett någon av dessa statistiktavlor!?

Det finns sedan i somras tre stycken uppsatta: Hösten 2011 installerades den första cykelbarometern på Modovägen intill gamla järnvägstationen. Den andra barometern installerades hösten 2013 vid norra stationen för Resecentrum och i somras installerades den tredje vid Järvedsleden.

Antalet cyklister mäts via en radar som sitter ovanpå cykelbarometern. Och det går riktigt bra för Örnsköldsviksborna, sa vi. Ännu är det för tidigt att räkna ihop 2018, men 2017, när cykeltrafiken ökade var det 166 340 cyklister som räknades in vid de två räknarna. Sedan i somras är det tre räknare, men de två som har statistik från 2017 noterar båda en ökning. Totalt hittills i år har räknarna noterat 243 648 cyklister (13 december). Det skulle motsvara en koldioxidminskning med drygt 67 ton om alla dessa cykelturer istället varit bilfärder.

Efter nyår återkommer vi med statistik för respektive räknare.

 


3 kommentarer

Naturisar

Isspår 181201

En inbjudande naturis med smältvatten ovanpå. Friktionen blir nästan obefintlig. Istjocklek? 21 centimeter. Foto: Leif Wikberg

Ingen tidigare höst har bjudit på så MYCKET naturis som denna. För den som gillar att åka långfärdsskridsko har de senaste månaderna varit ett veritabelt smörgåsbord.

Det innebär dock att relativt många som är ovana vid naturisar varit ute på mer eller mindre svag is. Kommunen har därför gått ut med information på sin hemsida, ”Tänk på säkerheten ute på isarna!”

Rekommendationen är att vänta på en istjocklek av 10 centimeter för säker vistelse. Det kan tyckas väl tilltaget för den som är friluftsvan och bakgrunden är att många inte är det. Det vill säga friluftsvana och kunniga om isförhållandena. Rekommendationen tar därför höjd för att isar kan vara olika hårda beroende på väderlek och andra betingelser. Det tar dessutom höjd för att isen inte är lika tjock överallt med försvagningar vid in- och utlopp, smala sund, runt uddar, över grund och där strömmande vatten går upp mot ytan.

Annars går det att åka på tunnare is, även om det kräver noggrann undersökning först. Ett år slog jag faktiskt ett rejält rekord på den fronten. Jag åkte skridskor på is som var en knapp centimeter tjock. Det berodde på att isen var ovanligt hård och på att jag åkte med mjuka tag, så att  isen inte påfrestades mer än nödvändigt. Jag lyckades faktiskt åka flera kilometer på så tunn is utan att gå igenom, med bristande is för varje skär.

Naturligtvis åkte jag nära stranden. Om jag åkt igenom hade jag endast blivit blöt upp till knäna. Allt annat hade varit dumt.

Vid all vistelse på is gäller ledorden: KUNSKAP, UTRUSTNING och SÄLLSKAP

Kunskap om isens egenskaper, typiskt svaga ställen och påverkan av väder och vind.

Utrustad med ispik för att prova isens bärighet, livlina för egen och andras räddning, isdubbar och någon form av flythjälp. En välpackad ryggsäck är inte fy skam.

Sällskap är viktigt på is. Om du inte är stark och vältränad kan det vara svårt att ta sig upp ur en vak alldeles själv och i vilket fall har du stor nytta av en kamrat, när du dyblöt och iskall ska byta till torra kläder i minusgrader och ihållande vind. För du har väl torrt ombyte med dig!?

Som avslutning några nya bilder, samtliga tagna av fotografen Leif Wikberg. Inte som bildspel denna gång, utan en i taget för att ge plats för både bilder och kommentarer.

Nattåkning 181201

Nattåkning kan vara riktigt härligt, när man pikat isen noga först.

Svagis 181201

Den här isen är 12 centimeter tjock, men har några ställen där övertrycket från vattnet under isen skapat hål och en liten sjö ovanpå isen, ungefär tre decimeter djup.

Utlopp 181201

Utlopp kan vara svaga punkter för isen. I det här fallet är det tvärtom: Hemliga bäcken rinner ut i Älgtjärnen och har skapat ett tjockare islager, eftersom vattnet inte strömmar ut, utan sipprar.

Ilandstigning 181201

Ilandstigning är också något man ska se upp med. Isen är ibland försvagad invid stranden. Här på en plats där vattnet dessutom strömmar, men isförhållandena är gynnsamma och isen betryggande tjock även vid strandkanten.

Nattis 181201

Finns det något härligare än en nattlig runda på tjärnis och sedan stanna och pusta – och lyssna på den monumentala tystnaden i storskogen.