Skollokaler Örnsköldsvik 2019


Lämna en kommentar

Sommarhälsning 2019

 

Glacier National Park Montana

Bild från dark sky-parken Glacier nationalpark i Montana.

I morgon är det midsommarafton och sommarsolstånd. Dags därför för bloggen att ta sommarledigt.
 
Ifjol gjorde vi det med en nyckelpigehälsning från Forskarfredag. Vad vore mer passande än att skicka en hälsning från Forskarfredag också i år!?

Det här året gäller massexperimentet stjärnor. Med tanke på de alltfler ljusföroreningarna vill forskarna ha hjälp med att ta reda på hur ljusföroreningarna breder ut sig. Alla hugade kan alltså ge sig ut och räknar stjärnor, i Stjärnförsöket 2019.

Nu är förstås sommarsolståndet en ovanligt dålig tid att räkna stjärnor, men det går att börja bli sugen och att anmäla sig själv eller sin klass till massexperimentet inför hösten.

Själv är jag tillräckligt till åren kommen för att minnas när kommunen satte gatlysen på vägen i Gene, där jag växte upp. Jag var arton år och blev fly förbannad. Jag satt ju ute i trädgården varje stjärnklar kväll med mitt teleskop och följde variabla stjärnor. Plötsligt gick inte det längre, för att gatlysena störde både det infallande ljuset och mitt mörkerseende.

Medan alla andra blev glada över förbättringen, muttrade jag irriterat och fick börja bära teleskopet till skogs.

Sedan dess har observationsförhållandena försämrats påtagligt och stadsnära observatorier, som t.ex. Saltsjöbadens observatorium i Stockholm, har fått en kraftigt försämrad funktion. Det här har gjort att särskilt goda observationsplatser har utropats som dark sky-parker. Bilden ovan är från Glacier nationalpark i Montana, USA, som utropats som en sådan dark sky-park.

Massexperimentet inleddes i februari 2019 och löper till och med februari 2020. Ladda alltså för en spännande observationshöst. Som experimentet är upplagt är det lika viktigt att rapportera stjärnräkningar vare sig det är i storstaden, i tätorten eller ute i vildmarken.

 

Annonser


2 kommentarer

Den goda chris-beredskapen

Tidningen 7 2009

Foto från reportage i Tidningen 7 2009. Från vänster Karin Jonsson (CFF), Jan Edblad (räddningstjänsten), Erica Moberg (dåvarande tekniska kontoret) och Ulla Tällström (CFF).

I förra veckan skrev jag att beredskapen måste bli bättre och det är sant. Jag avsåg den nationella beredskapen.

Men när jag tittar lokalt finns det rejäla ljusglimtar som jag vill nämna i nästa andetag. Där är jag i vissa perspektiv beredd att säga som Per Albin Hansson, ”Vår beredskap är god”.

Det jag tänker på är Chris-dagarna som Civilförsvarsförbundet (CFF) arrangerar tillsammans med kommunen, polisen och räddningstjänsten till eleverna i gymnasieskolans årskurs 2. Det har man gjort sedan 1990 och därmed byggt upp en rejäl beredskap i samhället.

Chris står för Civil Hjälp Räddning Information och Självskydd. Det är ett utbildningspaket på två dagar, med en teoridag och en dag då eleverna i praktiken får utföra det de lärt sig på teoridagen. Som kommunens Erica Moberg konstaterade i en intervju i Tidningen 7: Om varje person som kommer först till en olycksplats såg till att luftvägarna på de skadade var fria så skulle det innebära tiotals räddade liv – varje år!

Chrisdagarnas innehåll har förstås sett litet olika ut över en 30-årsperiod, men rubriker för teoridagen har ofta varit trafiksäkerhet, civil beredskap, omhändertagande av skadade, brandförebyggande kunskap och information om brott och straff. Med trettio utbildade årskullar på gymnasiet kan beredskapen på våra vägar sägas ha höjts påtagligt och likaså på den mest olycksdrabbade platsen, nämligen i hemmet.

 


Lämna en kommentar

Veckans skolor i media

Nolaskogs nr 2 2019

Kommunens egen tidskrift Nolaskogs hade två skolrelaterade artiklar i nr 2 2019 .

Den senaste veckan räknar jag till åtminstone tre artiklar i media om färdiga skolbyggen. Här kommer en kort resumé av dessa och också länkar till vidare läsning!

En stor nyhet är att Örnsköldsvik äntligen fått en Familjecentral. Den öppnade i april på Fröjastigen 1 och är alltså belägen i samma hus som Fröja förskola. Med en öppen förskoleverksamhet som hjärta och knutpunkt erbjuder familjecentralen möjlighet att ta del av socialt stöd riktat till familjer, men också barnhälsovård och mödravård. De hälsovårdande delarna utgår från Ankarets vårdcentral och kommer igång på allvar till hösten. Förskoleverksamheten är gratis för hugade föräldrar. Länk för dig som vill läsa hela artikeln: Fröja familjecentral – som ett kinderägg med många goda ting (sid 10).

En ännu större nyhet kan nog öppnandet av en ny grundskola sägas vara. Det är Höglidenskolan som i augusti blir kommunens 30:e grundskola, med verksamhet för årskurs 7–9, med upptagningsområdena Sörlidenskolan och Höglandskolan.

– Vi har jobbat i 2,5 år med förberedelser. Vi vill att eleverna ska längta till skolstarten till hösten, känna att det ska bli roligt, få växa och vara trygga med att det ska bli bra på Högliden, berättar Björn Eriksson rektor på Höglidenskolan. Länk för dig som vill läsa hela artikeln: Samspelta inför start på Höglidenskolan (sid 8-9).

Cafeteria Anundsjöskolan under målning juni 2019

En bild från den blivande cafeterian, på Anundsjöskolans övervåning.

I Örnsköldsviks Allehanda kan vi få en förtitt på nya Anundsjöskolan, i artikeln ”Tjuvtitta in i nya Anundsjöskolan – ljusa lokaler och moderna ytor i Bredbyns efterlängtade skola” som var införd i tidningen den 14 juni.

Efter en projektering som påbörjades 2015 och efter invigning och byggstart hösten 2017 står den nybyggda delen färdig inför höststarten, när 4-9an får flytta in i lokalerna. Då byter skolan namn från Bredbynskolan till Anundsjöskolan. Prislappen är 80 miljoner kronor och innefattar också en renovering av grundskolelokaler som sker under sommaren och hösten. I början av oktober ska skolan vara helt färdigställd och då får även F-3 och fritidshemmet flytta in.

För den som inte har lokaltidningen följer här tidningstexten i dess helhet.

Tjuvtitta in i nya Anundsjöskolan – ljusa lokaler och moderna ytor i Bredbyns efterlängtade skola

Snart är år av väntan över – nu läggs sista handen på Bredbyns nya skola.
Efter sommarlovet kliver förväntansfulla elever och personal in i den toppmoderna Anundsjöskolan.
– Äntligen! säger rektor Mariana Karlsson.

Elever, lärare och engagerade invånare. Det är många som har kämpat för en ny skola i Bredbyn. Hösten 2017 påbörjades äntligen bygget och i augusti är det invigning för nya Anundsjöskolan.

Det har varit många turer kring den nya skolan. Det första förslaget var att den befintliga skolan skulle renoveras. Något som möttes av ljudliga protester från föräldrarna. Och engagemanget bar frukt då kommunen och politikerna klubbade igenom förslaget med en ny skola. Prislappen är tänkt att landa på 80 miljoner kronor.

Och en ny fräsch skola kräver så klart ett nytt fräscht namn. Efter en omröstning bland eleverna vann förslaget – Anundsjöskolan.

– Det är ett passande namn då vi är mottagare för byskolor runt om i Anundsjö. Namnet representerar bredden av elever som går här, säger rektorn Mariana Karlsson.

Det är drygt två månader tills skolan ska vara helt färdig och just nu arbetas det för fullt med att färdigställa allt inför skolstarten till hösten. En glad och förväntansfull rektor visar, tillsammans med arbetsledaren Jonny Näsström från Peab, runt i de nya lokalerna.

– Just nu händer det väldigt mycket. Varje gång jag är här är det något nytt som är installerat eller uppsatt, säger Mariana Karlsson.

Den nya skolbyggnaden är två våningsplan hög och är till en viss del hopbyggd med delar från den befintliga skolan. Till höger om entrén ligger det nya biblioteket. För att öka tillgängligheten har den en egen ingång så att allmänheten kan komma in när skolan är låst och stängd.

– Vi använder även en hel del befintlig inredning i biblioteket så allt är inte helt nytt, säger Mariana Karlsson.

De drygt 300 eleverna och 35 lärarna kommer att fördelas i två våningsplan där årskurserna 7–9 huserar på övervåningen medan årskurs F–6 samt fritids finns på det ­nedre planet.

Det första man möts av i Anundsjöskolan är en ljus entré där väggarna är klädda i träpanel. En detalj som inte bara är vacker att titta på, den fyller även en viktig funktion.

– Panelen dämpar akustiken och gör att ljudnivån hålls nere, säger Jonny Näsström.

Mitt i entrén står en svängd trappa och den var enligt Jonny Näsström en av de svåraste delarna i bygget av skolan.

– Det var ett jätteprojekt. Trappan är både svängd och av trä. Det var en utmaning att få till den utifrån ritningen.

Den nya skolan har väl tilltagna ytor och alla klassrum har var sitt grupprum vilket ger möjlighet till olika typer elevkonstellationer.

Längst ner i korridoren på nedervåningen ligger slöjd- och bildrummen. Träslöjden har även fått ett eget maskinrum för att minimera ljudnivån. En våning upp ligger NO-salarna och hemkunskapsrummet. För att öka tillgängligheten är en av köksbänkarna höj- och sänkbar.

– Det är verkligen en stor skillnad jämfört med hur vi har det nu. Här är det mer ytor vilket gör oss mer flexibla, säger Mariana Karlsson.

I korridorerna och kapprummen finns inbyggda soffor där eleverna kan hänga under rasterna.

– Det är något som vi har saknat tidigare. Uppehållsytor där eleverna kan vara, säger Mariana Karlsson.

Utanför skolan tittar nyfikna elever in genom stängslet. De vet att det är nära nu. Klasserna har även fått vara inne och tjuvtitta i deras nya skola. Likaså representanter från föräldrarådet. Enligt Mariana Karlsson är alla lika förväntansfulla inför inflyttningen den 22 augusti.

Några som dock får vänta lite med att flytta in i den nya skolan är klasserna F-3. Lokalerna som de ska vara i är renoverade delar av den befintliga Bredbynskolan. Detta arbetet påbörjas nu på måndag och den 23 september ska det vara färdigt.

– Just nu flyttar de ut så att alla hantverkare kan komma in. Alla lärare i skolan har verkligen ställt upp. De packar och flyttar och gör verkligen ett toppenjobb, säger Mariana Karlsson.

Även om den nya Anundsjöskolan är inflyttningsklar i augusti är det ännu en bit bort innan allt är i hamn. Till hösten rivs olika delar av den gamla skolan. Först sommaren 2020 ska hela projektet vara klart.

– Det här har varit ett väldigt bra bygge att jobba med och det känns skönt att vi börjar se resultat, säger Jonny Näsström.

Mariana Karlsson håller med.

– Vi har haft ett bra samarbete som har flutit på. Vi är alla så glada att det äntligen står en ny skola här i Bredbyn.

Linn Grundberg, Örnsköldsviks Allehanda

 


1 kommentar

Vår beredskap behöver bli bättre

CivilDefence.svg

Internationell symbol för civilförsvar.

Vi har varit inne på frågan förr, hur god är vår beredskap? Vi tar det ett varv till med bakgrunden av MSBs redovisning 2017, Befolkningsskyddets förmåga och anpassning till nutida förhållanden.

Under 1980- och 1990-talet överfördes civilförsvarets uppgifter till kommuner och landsting.

Civilförsvarslagen upphörde att gälla 1995, när Lagen om civilt försvar (LCF) trädde i kraft den 1 juli. Samtidigt överfördes det statliga ansvaret för räddning av liv och egendom och brandsläckning till den kommunala räddningstjänsten även för ofredstider.

LCF upphörde att gälla 2006 när den ersattes av Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Bestämmelserna om skyddsrum fördes då till ett eget lagrum. Bestämmelserna om befolkningsskydd kom därmed att gå den motsatta vägen, från ett ansvar för kommunerna till ett statligt ansvar med MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) som ansvarig myndighet.

Det finns idag 65 000 skyddsrum, mestadels äldre, med 7 miljoner platser och dessutom ett antal befolkningsskyddsrum, framför allt i Stockholm.

Under lång tid gjorde tunga investeringar, förutom de många skyddsrumsplatserna, andningsskydd till hela befolkningen, skyddade ledningsplatser och en stor mängd material för räddningstjänsten under höjd beredskap.

Generellt sett har investeringarna avslutats och t.ex. systemet för utomhusvarning är numera anpassat för fredstida olyckor och faror i lokalsamhället. De tidigare möjligheterna för befolkningsskydd som kan klara höjd beredskap och krig är därför idag starkt begränsade, enligt MSBs bedömning.

Under de senaste decennierna, sedan civilförsvaret avskaffades, har Sveriges befolkning påtagligt omfördelats, från mindre samhällen och glest befolkade delar till storstadsregionerna, vilket innebär ökade sårbarheter.

Beträffande andningsskydd nåddes målet att ha andningsskydd för hela befolkningen 1994. Andningsskydden var avsedda att skydda mot kemiska stridsmedel och radioaktiva partiklar, men även ge ett visst skydd mot industrikemikalier som klor, ammoniak och svaveldioxid.

Även här fick kommunerna överta ansvaret 1995 och fortfarande 2004 fanns 7,6 miljoner andningsskydd i form av skyddsmasker, skyddsjackor och skyddsväskor. Skydden förlorar med tiden sin skyddsförmåga och en avveckling har skett i takt med detta, varför så gott som hela beståndet numera är destruerat eller ur funktion.

Mot bakgrund av detta får man se MSBs satsning på en årlig krisberedskapsvecka, med information om hemberedskap till allmänhet och skolor, och skriften ifjol vår, Om kriget kommer – vad du bör veta. I sammanfattning är det regeringsuppdrag MSB numera har ”Vår beredskap behöver bli bättre”.


Lämna en kommentar

Resultat av Nyckelpigeförsöket

Sommaren 2018 pågick Nyckelpigeförsöket. Nu finns en summering av resultaten! Här först i form av ett diagram …

Tio vanligaste nyckelpigearterna

Tidigare inlägg: Nyckelpigor och Nyckelpigehälsning.

Totalt skickades drygt 5000 bilder in till Forskarfredag och inte särskilt förvånande var den vanligast fotograferade arten sjuprickig nyckelpiga. Totalt fotograferades 30 arter. 15000 skolelever och flera hundra privatpersoner deltog i experimentet, där levererade foton används för att lära datorn känna igen arter. I Västernorrland togs 109 bilder.

På ett diagram ovanför kan du se hur inskickade foton fördelade sig på olika nyckelpigearter.

För kalenderbitaren redovisas längst ner totalen av de hittills analyserade bilderna! På Nyckelpigeförsökets webbplats kan du ladda ner slutrapporten, och läsa mer om förekomsten av olika arter, när bilderna togs och vad vi lärt oss av dem. På webbplatsen finns också en interaktiv Sverigekarta där du kan zooma in och se exakt var de olika bilderna är tagna och var de olika arterna fanns. Och här nyckelpigebildernas fem-i-topp-lista.

Art och antal bilder sedan 85 procent av bilderna identifierats.

  • Sjuprickig nyckelpiga (3113)
  • Tjugotvåprickig nyckelpiga (307)
  • Tvåprickig nyckelpiga (212)
  • Harlekinpiga (141)
  • Schackbrädspiga (64)
  • Tvåfläckig sköldluspiga (50)
  • Fjortonfläckig nyckelpiga (49)
  • Sextonfläckig sköldpiga (34)
  • Sextonprickig nyckelpiga (33)
  • Artonfläckig nyckelpiga (31)
  • Sjuprickig plattpiga (27)
  • Ögonfläckig nyckelpiga (19)
  • Fjortonfläckig torrbackspiga (15)
  • Elvaprickig kustpiga (14)
  • Nittonprickig nyckelpiga (12)
  • Femprickig nyckelpiga (12)
  • Ljusstreckad nyckelpiga (10)
  • Smutsfläckad nyckelpiga (4)
  • Fyrfläckig tallpiga (4)
  • Sandplattpiga (3)
  • Tioprickig nyckelpiga (2)
  • Tiofläckig nyckelpiga (2)
  • Tjugofyraprickig nyckelpiga (2)
  • Trettonprickig nyckelpiga (1)
  • Svart talldvärgpiga (1)
  • Alnyckelpiga (1)
  • Stackmyrepiga (1)
  • Hednyckelpiga (1)
  • Storfläckig plattdvärgpiga (1)
  • Granskogspiga (1)


Lämna en kommentar

Rädda bina!

Tidningen7vecka22

Tidningen 7 hade i förra veckan reportage från Ängetskolan, om deras tillverkning av bihotell.

Läget är akut för bin, fjärilar och andra pollinerare. Bara i Sverige är en tredjedel av landets 287 vildbiarter hotade. Det är gifter, matbrist och ett förändrat landskap som hotar arterna. Naturskyddsföreningen har därför gått ut med ett upprop till skolorna, ”Operation: Rädda bina!”

Där finns dels fakta och skolmaterial om bina, för dem som vill lära mer. Visste du t.ex. hur stor del av maten som vi äter som har pollinerats? Rätt svar: En tredjedel. Länk till läsning och filmer!

Där finns också praktiska förslag på hur man fixar bostäder och mat åt vildbina. Den klass som nappar på förslagen kan sedan rapportera räddningsinsatserna på Räddabina.nu.

Av Sveriges 287 vilda biarter var 99 rödlistade 2016 och 13 av arterna har man inte sett på så länge att man kan befara att de inte längre finns i Sverige. Bland de hotade arterna kan nämnas monkesolbi, mörkgökbi, svartpälsbi, storfibblebi, slåttersandbi, klocksolbi, väddgökbi, märgelsandbi och stortapetserarbi. Nederst en bild på slåttersandbiet, Andrena humilis.

Tidningen 7 gjorde för övrigt ett trevligt reportage från Ängetskolan, där elever i grundsärskolan tillverkat två olika typer av bihotell. Här är en länk till artikeln, bläddra fram till sidan 8!

Slåttersandbi

Slåttersandbiet har sin utbredning upp till våra breddgrader, dvs. Östersund – Örnsköldsvik, men finns numera bara i Skåne, Småland och på Öland. Arten är rödlistad som ”starkt hotad” (EN).


Lämna en kommentar

Domsjöskolan övar!

Utrymning

Skolan behöver vara samövad inför allvarliga händelser – det är en del av elevernas utbildning.

I mitten av maj övade Domsjöskolan fönsterutrymning, något som engagerade elever och personal och gav viktiga lärdomar för framtiden.

-Det blev en väldigt positiv övning där eleverna hade kul, men också lärde sig mycket, berättar Elisabeth Bäckström, som är skolans rektor.

Standard är att skolor har brandövning en eller två gånger per läsår med utrymning via entréer och klassrumsdörrar. Men för den skola som har välövad personal – och elever – ska gärna övas på alternativa sätt, för att öka kompetensen ytterligare och göra övningen mer utmanande.

Det var så rektor, och skolans säkerhetsombud Olle Hellman, resonerade när de planerade vårens brandövning.

-Vi bestämde att prova en alternativ utrymningsväg, via fönstren, berättar Olle.
Övningen genomfördes en fredag i maj utan att brandlarmet sattes igång. Detta för att undvika att eleverna skulle känna stress. Några klasser hade inte möjlighet att öva på fredagen så de fick genomföra övningen veckan därpå.
Före övningen tittade några av klasserna på Trygg Hansas film ”Brandkoll”. Den är länkad här, till en sida där du också får tips på hur man kan öva hemma.

Från utvärderingen efter utrymningsövningen kom följande synpunkter från eleverna:

* Bra att prova alternativ väg.
* Bra om det finns något att kliva på (pall) för dom mindre barnen.
* Rolig och bra övning.
* Spännande övning.
* Bra att känna till att fönstret är en alternativ utrymningsväg.
* Viktigt att fönsternyckeln sitter på rätt plats.
* Viktigt att ta det lugnt och inte trängas och att ha inneskor.
* Bra att få prova att öppna fönstren.
* Viktigt att alla hjälper till.
* Komma ihåg att gå direkt till återsamlingsplatsen.
* Viktigt att vänta på sin tur.
* Om möjligt öppna flera fönster så att det går snabbare att utrymma.
* Ställa upp snabbt på återsamlingsplatsen.
* Öva fler gånger.
* Barnen undrar hur dom ska samlas om larmet går när dom är utomhus?
* Trögt att öppna fönstren.
* Hur ska vi tänka med skolans mobiler som ligger i arbetsrummen?
* Hur kollar vi övriga utrymmen när vi använder en alternativ väg?

Domsjöskolan har en bra bit över 300 elever, så det kräver bra planering att öva alternativt. Men det blir förstås också viktigare att göra det på en skola med många elever. Vid en allvarlig händelse kan sekunderna avgöra.

Olle och Elisabeth konstaterar att skolan har bra förutsättningar för utrymning.

-Skolan är bra byggd för utrymning och vi har bra uppsamlingsplatser i närheten, med flera förskolor och en stor fotbollsanläggning.

Domsjöskolan har satt sina elever och lärare på prov förr.

-Vid en av brandövningarna fick en hel klass i årskurs 6 gå och gömma sig, på idrotten, på toaletterna och i biutrymmen av olika slag. Flera av eleverna skulle också spela ovilliga att lämna byggnaden.

Detta för att simulera vad som kan hända vid en riktig brand, framför allt med rädda barn som gömmer sig.

Hur det gick? En elev skulle ha brunnit inne.

Ett bra resultat tycker jag, som säkerhetssamordnare för kommunens skolor. Varför?

Det är exceptionellt med så många som inte självmant utrymmer. Att så stor del av klassen faktiskt hittades enligt de rutiner skolan hade var mer än godkänt. Att sedan faktiskt en elev missades och skulle ha brunnit inne, ger dessutom viktiga lärdomar för framtiden, framför allt för dem som var med om övningen, men även till de brandskyddsrutiner som skolan har och hela tiden ska förbättra.

Till hösten blir det inte utrymning för Domsjöskolans elever. Lärare och rektor planerar inrymning!
Inrymning kan behöva göras vid fabriksutsläpp, men också vid andra faror på skolgården. Skolan inrymmer till klassrummen, låser dörrar, stänger fönster och väntar på att hjälp ska anlända.Mistlur

Elever som varit med om inrymning utan att först ha övat, berättar ibland om kaos, rådvillhet och rädsla. Den som övat blir trygg med vad den ska göra, även i en allvarlig situation. Dessutom blir den som övat inrymning bättre också på utrymning, eftersom det i grunden handlar om samma slags gruppsamarbete.

Skola har köpt in en tuta inför höstens övning. Vid en inrymning får nämligen inte, absolut inte, utrymningslarmet startas.