Skollokaler Örnsköldsvik 2019


Lämna en kommentar

Påsklov 2019

Påsklov2019

Glad Påsk! tillönskas alla läsare.

Borde inte påsklovet ha varit för länge sedan!?

Jo, om man ska följa det astronomiska året. Då borde det ha varit redan vecka 12 i södra och vecka 13 i norra Sverige.

Vårdagjämningen inträffade nämligen onsdagen den 20 mars kl. 22:58. Och närmast följande fullmåne inträffade nästan direkt efter, torsdagen den 21 mars kl. 02:43. Med minnesregeln ”den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen” infaller med anledning av detta påsksöndagen den 24 mars – och norrländskt påsklov således vecka 13.

Men nu är det frågan om att följa kyrkoåret. Där beräknas fullmånen efter Metons cykel, med en s.k. cyklisk fullmåne, och den fullmånen inträffade redan den 20 mars. Vårdagjämningen i kyrkoåret har satts till den 21 mars oavsett vid vilket klockslag den inträffar. Det bestämdes redan 325 e.Kr. vid det första kyrkokonciliet i Nicaea. Orsaken var att de kyrkliga högtiderna skulle firas vid samma datum över hela världen.

Det betyder att fullmånen enligt ”den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen” inträffar först på fredag, den 19 april. Påsksöndagen blir således på söndag, den 21 april, och därmed nästan en hel månad senare, än om påskhögtiden skulle ha följt det astronomiska året.

Därför är skolans påsklov, för de delar av Sverige som har lov efter påskhelgen, först vecka 17.

Senare än så blir det aldrig.

Annonser


Lämna en kommentar

Brandövningar och annan säkerhet

 

Fire alarm

Skolan övar – med och utan elever.

När TT i januari genomförde sin enkät om dödligt våld i skolmiljö väckte vår pilotövning vid Ängetskolan stort intresse.

En återkommande fråga från media efter TT-artikeln blev ”Var eleverna med och övade?”. En befogad fråga från en journalist, men en som väcker förundran hos en som jobbar i skolan.

”Självklart var eleverna inte med i övningen!” blev svaret med eftertryck. Varje gång. När TT frågade, Mittnytt frågade, Lilla Aktuellt frågade, och reportrar från flera tidningar. Alla ställde samma fråga.

Varför är det då självklart för den som jobbar i skolan att svaret är ”NEJ!”?

Därför att skolans säkerhetsarbete grundar sig på trygga barn och elever, i trygga miljöer. Skolan tar ställning till, även vid en vanlig brandövning, om alla kan vara med, eller om undantag behöver göras.

Flammy

Flammy, på brandskyddsföreningens barnsida. Läs mer här!

Det är viktigt med brandövningar och att lära eleverna om brand, utrymning och säkerhet. Men om några blir skrämda på kuppen är övningen kontraproduktiv. Inga barn eller elever som drömmer mardrömmar på nätterna för att skolan övat. Eller som blir otrygga på skolan.

Därför övar skolan utifrån elevernas förmåga och väljer ibland att öva de yngsta vid annat tillfälle och på annat sätt, men också att öva på annat sätt med elever som varit med om traumatiska händelser. Och förskolan har ett helt annat förhållningssätt än skolan …

Vad som däremot är viktigt är att öka elevernas trygghetszon för varje övning. Utrymningsövningar sker mestadels varje termin på alla skolor, i form av brandövningar. Det gäller där att förbättra kvaliteten och göra övningen svårare för eleverna, när de börjar bli duktiga – och när personalen känns samövad. Att göra övningen till ett lärande, precis som allt annat i skolan. Uppföljningen efteråt i klassrummet med frågor som ”Vad tyckte du?”, ”Hur gick det den här gången?”, ”Vad lärde du dig?”, ”Vad gjorde vi bra, tillsammans?” och ”Vad vill du förbättra till nästa gång?”.

I det lärandet får gärna utrymningsövningarna kompletteras med en eller annan inrymningsövning. Det perspektivbytet förbättrar även utrymningarna, men ger skolpersonal värdefull kunskap inför en situation där skolan skulle tvingas inrymma eller inlåsa eleverna.

Jag vill passa på att tipsa att det nu finns en virtual reality-film där man kan pröva att krypa omkring i riktig brandrök, på låtsas. Det gäller förstås att fundera noga, vilka den lämpar sig för, innan man släpper lös röken i korridorerna! Länk till artikel i webbtidningen Brandsäkerhet.

Beträffande pilotövningen vid Ängetskolan (2016), om pågående dödligt våld och bombhot, skedde den med vuxna i krisledningsteam och annan skolpersonal, förutom representanter för polis och räddningstjänst. Övningen ledde till en att göra-lista på såväl kommunal och förvaltningsnivå som lokalt, men också till en förbättrad checklista kring vad skolan bör tänka på före, under och efter …


Lämna en kommentar

Olyckor i hemmet

Varning-for-fall

Mer än hälften av alla dödsolyckor är fallolyckor, som till största delen inträffar i hemmet.

Drygt 3000 personer dör varje år i olyckor, de flesta i hem- och fritidsmiljö.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har påpekat att kunskapen om dessa olycksfall går förlorad eftersom ingen statlig myndighet har ansvaret för uppföljning. Medan vi väntar på om så ska bli fallet, presenterar vi den senast publicerade treårsstatistiken (2015–2017).

I den statistiken utgör olyckorna i hemmet och på fritiden hela 91 procent av alla dödsolyckor.

Vilket slags dödsolycka som är vanligast beror på ålder.

Åldersgruppen 0–17 år: Vägtrafik 40 %, drunkning 18 % och kvävning 17 %

Åldersgruppen 18–64 år: Förgiftning 54 %, vägtrafik 17 %, fall 12 %

Åldersgruppen 65+ år: Fall 73 %, övrigt 12 %, vägtrafik 4 %

 

Eftersom flest dödsolyckor gäller personer över 65 år slår det igenom tydligt i statistiken för alla åldrar. Dödsolyckor 2015–2017, alla åldersgrupper:

Fall 55 %, förgiftning 18 % och övrigt 10 %.

Antalet dödsolyckor var 9 598 st.

Fallolyckorna är ett stort folkhälsoproblem i Sverige . Under åren 1992 – 2005 minskade antalet dödsfall i trafiken med 35 procent och under samma tid ökade antalet fallolyckor med 50 procent.

Olyckorna sker ofta i hemmet och orsakar ett stort lidande både för den som drabbas och för personens anhöriga. Olyckorna leder till fler dödsfall, större antal inläggningar på sjukhus och fler besök på akutmottagningar än någon annan typ av olycka. Och som framgår av statistiken från MSB leder de också till flest dödsolyckor.

 


Lämna en kommentar

Aprilskämt

Första aprilDet florerade en hel del aprilskämt igår ute på skolorna. Det här skämtet måste jag bara få berätta om!

Det gäller Sörlidenskolan där diskussioner pågår, tillsammans med Örnsköldskolan, om ett namnbyte i samband med höstens omorganisation, när Örnsköldskolans 4-6 flyttar upp.

Rektorsexpeditionen skickade ut följande meddelande …

Det har kommit till vår kännedom att man på högre ort inte är riktigt nöjd med namnförslagen på den nya skolan.

Önskemål finns nu att denna skola, Sörlidenskolan, nästa läsår ska heta Höglidenskolan, eftersom den ligger högst upp på kullen av alla skolorna.

Därför är planen att den nya skolan istället ska heta Folkparksskolan, vilket känns naturligt då adressen är Folkparksgatan.


Lämna en kommentar

Utställning om kommunens översiktsplanering

samhällsbyggnadsprocessen

En bild på hur kommuners översiktsplanering hänger ihop. Det som nu är i fokus i utställningen är den andra nivån i hierarkin, den fördjupade översiktsplanen.

Nu börjar det närma sig med den nya fördjupade översiktsplanen! Efter nästan fyra års arbetet ska nu resultatet ställas ut!

Det gäller alltså förslaget till en fördjupad översiktsplan för Örnsköldsviks centralort. Handlingen består av förslag till fördjupad plan, miljökonsekvensbeskrivning, samrådsredogörelse och markanvändnings- och hänsynskartor på kommunens webbplats.

Planförslaget anger mål, strategier och inriktning för den fysiska planeringen av Örnsköldsviks centralort fram till år 2040 och är en ändring av den kommunomfattande översiktsplanen antagen 2012 för de delar som rör centralorten.

Utställningen pågår under perioden 1 april – 1 juni 2019. Under utställningstiden är alla välkomna att lämna synpunkter på förslag till fördjupad översiktsplan. Syftet med utställningen är att samla in fler synpunkter på planförslaget. Det är även ett sätt att ge dem som kan bli berörda insyn i arbetet och möjlighet att påverka planens utformning.

Materialet kommer också att finnas på kommunens hemsida från den 1 april, med adressen www.ornskoldsvik.se/fop. Där finns också information om planprocessen, sammanställning av synpunkter från de tidiga medborgardialogerna som hölls under 2016/17, samtliga markanvändnings- och hänsynskartor och möjlighet att lämna synpunkter.

Dessutom kommer planförslaget att vara tillgängligt på våning 1 i Stadshuset på Järnvägsgatan 6 och på Arkenbiblioteket på Lasarettsgatan 5.

Till planförslaget hör också en samrådsredogörelse där alla synpunkter som kom in under samrådet hösten 2018 är bemötta. Ett antal synpunkter har föranlett ändringar i förslaget som nu är på utställning.

Efter utställningen kommer lämnade synpunkter att sammanställas i ett särskilt utlåtande med redogörelse för de eventuella ändringar i planen som detta lett till.

Enligt tidsplanen ska planen därefter antas av kommunfullmäktige till hösten.

 


Lämna en kommentar

Tomgångskörning

Tomgångskörning

Tomgångskörning max en minut – i hela kommunen.

Visste du att det är förbud mot tomgångskörning i så gott som hela länet!? I Örnsköldsviks kommun trädde förbudet i kraft i september 2017.

Då gäller det förstås att känna till vad tomgångskörning betyder: Att ha bilen stående på tomgång i mer än en minut. Undantag är vid trafikljus och andra tillfälliga bilköer, även om det numera finns bilmodeller som stänger av automatiskt även då.

Härnösands kommun var först med att införa förbud i hela kommunen 2001. Dessförinnan fanns förbud på vissa platser i kommunerna. Sedan dröjde det faktiskt till 2013 innan Ånge införde ett generellt förbud. Kramfors, Timrå och Sundsvall följde efter 2014 och Sollefteå och Örnsköldsvik beslutade om förbud 2016. I Ånge gäller förbudet endast i tätorten, medan övriga från nämnda år har förbud som gäller i hela kommunen.

Hur ser efterlevnaden av förbudet ut?

Vid ett stickprov vid Alneskolan i november 2018 konstaterades att en tredjedel av bilarna inte efterföljde förbudet när de väntade på elever som skulle sluta skoldagen.

Vid järnvägsövergångar är efterföljden ännu mindre. Där gäller faktiskt förbudet på direkten när bommarna fälls ner, enligt den lokala föreskrift som trädde i kraft 2017.

Förutom att tomgångskörningen kostar bränsle för bilägaren är det en fråga om att värna miljön och hälsan. Därför litet uppgifter om motorvärmare och skadliga ämnen i avgaserna.

Motorvärmare

Fördelarna med att använda motorvärmare, förutom att motorn blir varm och drar mindre bränsle, är att utsläppen av skadliga ämnen minskar rejält och också slitaget på bilen.

Rekommenderade inkopplingstider för motorvärmare

Vid minus 15 °C – 1,5 timme
Vid 0 °C – 1 timme
Vid temperaturer över plus 10 °C – använd inte motorvärmare

Har du ingen motorvärmare är det bättre att köra iväg direkt än att varmköra bilen på tomgång.

Exempel på skadliga ämnen

Koldioxid (CO2) – Växthusgas som bidrar till den globala uppvärmningen.

Kolmonoxid (CO) – Försämrar blodets syreupptagningsförmåga och kan vara livshotande i stora mängder. Höga halter av kolmonoxid kan leda till kärlkrampsymtom hos personer med hjärtbesvär.

Kväveoxider (NOX) – Giftiga och irriterar luftvägar och slemhinnor. Bidrar även till försurning och övergödning. Kväveoxider kan även reagera och bilda marknära ozon.

Kolväten (HC) – Inom gruppen kolväten finns ämnen som är cancerframkallande, exempelvis benspyren och bensen. Bidrar till att bilda marknära ozon.

Marknära ozon (O3) – Skadligt för växter och djur. Kan orsaka irritation och effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker.

Partiklar – Kan ge upphov till hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar. Ökade besvär för astmatiker

Källa: Naturvårdsverket

 

 

 


Lämna en kommentar

Nya gymnasieskolan

Pressbild 2018

Kommunalråden Anna-Britta Åkerlind och Per Nyhlén.

I veckan hölls presskonferens om gymnasieutredningen. Beskedet där blev att ”bygga en skola som sätter Örnsköldsvik i framkant”.

Det var kommunalråden Per Nyhlén (S) och Anna-Britta Åkerlind (C) som höll presskonferensen. De kunde i rådande läge inte ge några konkreta besked om var och hur, men en hel del annat:

Fokus i detta skede ligger på innehållet.

Våren 2020 ska det finnas ett beslutsunderlag som beskriver programutbud, driftsformer och lokalbehov.

Under 2020 ska också platsen för gymnasieskolan kunna pekas ut.

Näringslivet bjuds in till diskussion.

Hänsyn kommer att tas till gröna näringar.

Bygget kommer inte igång under innevarande mandatperiod, men ska tas med i investeringsbudgeten.

Bildningsförvaltningen har i uppgift att ta fram direktiv för en fördjupad utredning, en styrgrupp ska utses och en processledare ska tillsättas.

Fortsättning följer!