Kommer du ihåg hur det såg ut på Björnaskolans nordsida i höstas? Annars titta här! Nu är utbyggnaden för ett större skolkök färdig. Den här bilden togs fredagen den 28 maj 2021.
Ögonblicksbild Björnaskolan 2
Månadsarkiv: maj 2021
Friluftsstafetten 2021
Under Friluftslivets år, 2021, har kommunens Facebooksida Naturguiden en intervjustafett där olika personer tillfrågas om sitt friluftsliv. Eftersom alla inte använder Facebook vill jag kort berätta om nyheten.
Först ut i januari var vår kommundirektör, Magnus Haglund. Sedan dess har stafettpinnen burits av bland andra kommunalråden Per Nylén och Anna-Britta Åkerlind, Tomas Karlson CK Örnen, influeraren Linda Hörnfeldt, Mia Karlsson Höga Kusten designutveckling och förstås Sollefteå skidor, Emelie Sundin High Coast Huskies och Thomas Birkö fågelskådare och numera pensionär.
Själv fick jag ta stafettpinnen innevarande vecka och svara på tre trevliga frågor. Så här lät det då.
Berätta om ett härligt minne i naturen!
Som anhängare av shinrin-yoku, det japanska begrepp som brukar översättas med ”skogsbad”, är några av mina finaste naturminnen fullkomlig … tystnad. Att få komma så långt bort från allfartsvägar och civilisationsbrus att det blir helt tyst – och gärna noll pinnar på mobilen. Det kan upplevas i fjällvärlden, men faktiskt på rätt många platser inom vår egen kommun. När man hittar en sådan plats, där civilisationen håller andan, då kan till och med vinden bidra till tystnaden, istället för att slita isär den.
Blunda och känn efter själv: Blodet susar i öronen och bara förstärker intrycket av tystnad. Allra först gör det nästan ont i öronen av bristen på ljud, men så vänder vågen och friden infinner sig.
Temat i maj för friluftslivets år är skyddad natur – vad tänker du om skyddad natur?
Minnen av tystnad har jag gott om, och de är så gott som samtliga från någon av våra nästan fyrtio naturreservat. Jag skulle kunna räkna upp rätt många, men måste jag välja tre får det bli Vändåtberget, Nätra fjällskog och Balesudden.
Vändåtbergets naturreservat med länets – och kanske landets – bäst bevarade gammelskogar. Nätra fjällskog, med de två reservaten Västanåhöjden och Stakamyran och ett spännande stigsystem. Balesudden, med essensen av Höga kusten och en gammelskog inom cykelavstånd från centralorten.
Skicka med ett tips för den som är ovan vid friluftsliv!
Tipset till den ovana får bli det allra enklaste:
Det finns så mycket spännande att upptäcka i skogen, men pröva gärna att inte göra något alls, att bara njuta av tystnaden eller av vindens spel genom trädtopparna. Eller väck en eld och sätt dig ner och se den arbeta, medan mörkret sänker sig över skogen. Den typen av ”sysslolöshet” har en makalös förmåga att impregnera kropp och själ och göra dig så gott som osårbar mot stress.
Och vänta bara vad fina idéer som dyker upp medan du ”gör ingenting”!
Eric Bagger, utredare vid bildningsförvaltningen och författare till Vandrare i Vändåt (2014) och Lägereld – en faktaroman (2018)
Läs mer om Vändåtberget på Wikipedia.
Bi-hotell 2021
Naturskyddsföreningen i Örnsköldsvik har gett skolorna ett fint erbjudande. Vem vill ha ett bihotell uppsatt på skolgården, lyder erbjudandet. Ja, du läste helt rätt. Både uppsättning och information om bihotellet till skolans pedagoger ingår. Så först till kvarn …
Det är frågan om 16 specialtillverkade bihotell, som Fredrik Norberg i Fors tillverkat på uppdrag av SNF Örnsköldsvik. Finansieringen står illustratören Kristian Hägglund för, med de prispengar han erhöll som mottagare av kommunens och tidningen 7ans miljöpris (2019).
Två av bihotellen kommer att sättas upp i Åsdalsparken respektive Smedjebacken. Men sedan gick frågan till kommunens alla skolor med elever i yngre åldrar.Det var SNF Örnsköldsviks vice ordförande och länsordföranden för SNF Västernorrland, Staffan Landström, som hörde av sig.
Redan under den första veckan har sex skolor ställt sig i kö för att få bihotell. I alfabetisk ordning är det Banafjälskolan, Hemlingskolan, Höglandskolan, Mycklingskolan, Sundskolan och Örnsköldskolan.
Innan sommaren infunnit sig på riktigt lär det surra ordentligt på ett antal av våra skolgårdar! Vi hoppas att till hösten få rapport från åtminstone någon av våra deltagande skolor.
Stava eller prata
Det har blivit allt vanligare att vi pratar som det stavas. Något som uppmärksammades i samband med 75-årsdagen för Sveriges konung, Carl XVI Gustaf.
Ers majestät blev intervjuad av en podd och berättade om hur krävande det kan kännas att alltid vara iakttagen. Kanske var det också därför som han rättade sig när han vid ett tillfälle talade om vecker. Han rättade sig och sa veckor.
Hos språkvårdare är klagomål på uttal som kroner, byxer och fråger vanliga och döms ut som slarviga och slappa.
Men uppfattningen att orden bör uttalas kronor, byxor och frågor är ganska färsk. Och vidare ett exempel på hur skriftspråket påverkar talspråket. För inte så länge sedan kunde uttalet veckor tvärtom upplevas högtravande. Som att skriva konungen uppe i ingressen, för att vara litet extra formell. Något man sällan gör i vanligt samtal.
Under 1800-talet blev svenskans stavning alltmer enhetlig och reglerad. Då rensades den s.k. gammalstavningen bort. Enhetlighet skulle göra stavningen funktionell och logisk. Till detta bidrog också den första upplagan av Svenska akademins ordlista 1874. Men i många fall kom vägvalen i skriften inte att återspegla uttalet, utan stavningen hamnade långt ifrån talet. Ett spår av den här talspråkliga variationen syns i ordet kollega, där båda pluralformerna kollegor och kolleger finns i ordböckerna.
Även veckor har flera uttal. Numera anses veckor som det fina uttalet med hög status. Det beror av allt att döma på att många ser skriftspråket som ett slags uttalsfacit. Skriften betraktas som vårdad och korrekt – trots att den inte återspeglar talets alla variationer. Troligen är det också därför som talet blir allt mer skriftspråkligt. Uttal som missommar och massäck – som länge var dominerande – blir allt sällsyntare. I stället uttalas orden som de stavas: midsommar och matsäck.
Men kungen behöver inte skämmas för att om några vecker fira missommar med massäck. Om någon anmärker på uttalet kan han alltid hävda att han har språkhistorien på sin sida.
Hämtat i stora delar från DN:s språkkrönika den 9 maj 2021 av Anders Svensson, När kungen korrigerade sig själv.
Elevparkering för mopedbilar!?
Det är stora skillnader på hur kommunerna ser på bilparkeringen för elever. Marcus Lindström vid SVT Västernorrland har gjort en reportageserie som tål att fundera på.
I Örnsköldsvik är det entydiga svaret att elevparkering för mopedbilar och epatraktorer inte tillhandahålls och heller inte är prioriterat inför framtiden. Det råder på många håll brist även på parkering för personal och inte heller den är särskilt högt prioriterad i jämförelse med satsningar på läromedel, IT, elevers utemiljö, skollokaler och elevers och lärares arbetsmiljö.
Vidare har elever med större avstånd än 4 km till skolan gratis skolskjuts och alla övriga barn och ungdomar i åldern 7 – 19 år har ungdomskort, som låter dem resa gratis med kollektivtrafiken i hela kommunen.
Därför lät det så här, när SVT intervjuade i Örnsköldsvik, Kommuner ser olika på mopedbilsparkering – så fungerar det i din kommun (4 maj 2021).
Så låter det i fler av länets kommuner, men Åre resonerar på ett helt annat sätt. Där säger en intervjuad rektor att man valt att se det positivt istället, att elever skaffat körkort, I Ånge välkomnas elevernas bilar på skolgården.
Hör också vad några intervjuade elever i Örnsköldsvik har att säga om behovet av fordonsparkering vid skolorna, Få parkeringar för mopedbil i Örnsköldsvik: ”Inte alltid värt att ta bilen till skolan”.
Särskolan byter namn!?
Särskolan kan komma att byta namn, som ett förslag i en regeringsutredning som lagts fram. Grundsärskolan kan komma att heta anpassad grundskola och gymnasiesärskolan anpassad gymnasieskola.
Det skriver Språktidningen och Dagens Nyheter och pekar på särskoleeleven Leo Lust som en viktig påtryckare. Han har skrivit medborgarförslag till riksdagen om namnändring, något som utredningen kommit att ta fasta på.
Leo var 15 år när han skickade medborgarförslaget till riksdagen. Han gick då i nionde klass i en grundsärskola i Heby och tyckte att särskola lät nedlåtande. Under tre år har han sedan kontaktat politiker i omgångar för att få igenom det.
Leo säger i en intervju med SVT Nyheter Uppsala att många i hans närhet inte vågar säga att de går i särskola.
– Man tänker ju på ordet sär. Det är det som är hela tanken med det här, att ingen ska behöva skämmas för att de går i en annan skola.
Hur det sedan beslutas återstår att se, men Leos förslag har avancerat en bra bit på väg. Läs och lyssna mera på SVT, i inslagen Leo fick regeringen att lyssna från 20 mars 2021 och Särskolan byter namn från 29 mars 2021.
Skollokaler Örnsköldsvik 