Startskott i Hörnett

Elevrepresentanter vid Hållängetskolan samlade för redovisning av skolans sporthallsidéer.

Idag skedde ett av flera startskott inför byggandet av en multisporthall i Hörnett. Då redovisade eleverna vid Hållängetskolan sina tankar och visioner om hur den kommande sporthallen borde vara utrustad. Åhörare var undertecknad och representanter för kultur- och fritidsavdelningen.

Ett annat startskott skedde när kommunfullmäktige i somras beviljade investeringsmedel för den planerade sporthallen, totalt 95 miljoner kronor.

Men måndagen den 4 oktober redovisade alltså elevrepresentanter för Hållängetskolans klasser det visionsarbete som de genomfört de senaste veckorna. Det visade sig vara ett gediget utfört arbete som inte bara behandlade utrustningen i hallen utan också ramarna för den och tankar om hur omgivningarna borde se ut. Vi redovisar tankarna nedan i telegramform, men först några ord om den kommande allaktivitetshallen:

Det var i en utredning 2016 om idrottslokaler i centralorten som det blev väldigt tydligt vilken brist på idrottsytor för fritiden som föreligger. Utredningen gjordes annars för att påvisa hur det långsiktiga behovet för skolorna i centralorten kunde se ut med tanke på etableringen av en ny 7 – 9-skola, som sedermera fick namnet Höglidenskolan och blev inflyttningsklar höstterminen 2019.

Av utredningen framgick tydligt de stora behov som föreligger på hyrestider, både på grund av ökad efterfrågan, ändrad efterfrågan och kommunens centralisering. I utredningen föreslogs därför en ny sporthall i Skyttis-området och ytterligare en i centralorten, förslagsvis i Hörnett eller Bonäset.

Sedan dess har tennisklubben, ÖTK, utökat sin verksamhet och det har blivit tydligt att skolan på sikt inte kan rymmas i Mattsborgen. Eftersom det redan fanns detaljplanelagd mark vid Kempevallen valde kommunen därför att först satsa i Hörnett. Där finns en bra logistik, administrativa lokaler, en ishall och, inte minst, en färdig byggyta där Kempehallens isstadion tidigare stått.

Beslutet var därför inte alltför svårt att fatta för fullmäktige: En ny multisportarena vid Kempevallen, för 95 Mkr. 40 Mkr har avsatts redan 2022, 45 Mkr 2023 och resterande 10 Mkr 2024.

Mot bakgrund av detta förbereds projektering samtidigt som föreningsliv och skola utfrågas om sina idéer. Det var då lärare och elever vid Hållängetskolan tillfrågades, eftersom arenan kommer att bli skolans nya idrottsplats.

Vad sa då eleverna!? Här kommer noteringar i bokstavsordning över en hel del av deras idéer:

Så här kan en foam pit se ut.

• Bollhav
• Bowling
• Boxningsring
• Bågskytte
• Dansgolv, ett litet
• Diskusplan
• Duschbås i omklädningsrummen, några bör gå att stänga
• Foam pit (se bild till höger)
• Färgade omklädningsskåp, gärna med motiv
• Färgglada ribbstolar
• Gym
• Hoppborg
• Kiosk med myshörna
• Klätterhinderbana
• Klätterväggar
• Koja att krypa undan i
• Laserdome
• Låsbara skåp
• Minigolf
• Padel-bana
• Parkour
• Paintboll-arena
• Rutschkanor, gärna en riktigt lång en
• Trampolinpark
• Vendingmaskin
• Yoga-studio
• Zipline

… och varför inte idrottsplaner i två våningar, för att få plats med mera!

Vissa idéer, menade eleverna, kunde skapas plats för utanför hallen, eller i skogen på vägen dit, och dessutom finns hockeyn alldeles intill i Modo-hallen.

Att det ska vara färgglatt går igen här och var i klassernas förslag och vid redovisningen lades till att regnbågens färger gärna fick bilda tema.

Flera av eleverna hinner sluta vid Hållängetskolan innan sporthallen blir invigningsklar. Men sporthallen betjänar ju även fritiden, så en av tjejerna konstaterade att:

– När vi får en så här fin sporthall kommer då inte jag att vilja flytta härifrån!

Närmast kommer kultur- och fritidsavdelningen att hämta in synpunkter från de något äldre ungdomarna via Advisory Board.

Avslutningsvis några kompletterande bilder …

• 

  Färgglatt ska det vara, gärna i alla regnbågens färger.

• 

  Vår drömhall – årskurs 3 vid Hållänget.

• 

  Eleverna samlade inför redovisningen. Skolans idrottslärare Henrik Mattsson till höger.

• 

  Klassernas collage samlade i en hög – som kultur och fritid fick ta med sig till kontoret.

Idrottsämnets historia

En tidstypisk bild från 1930-talets gymnastikundervisning.

Hur gick det egentligen till när skolämnet gymnastik blev idrott och hälsa i grundskolan? Här kommer en kort historieskrivning om varför livräddning, friluftsliv och orientering blivit viktiga i skolan.

Det var i folkskolestadgan från 1842 som det föreskrevs att skolbarnen skulle ges undervisning i ”enkel gymnastik”. Gymnastik förekom i större städers folkskolor, men sällan på landsbygden. Det ställdes inga direkta krav på den undervisande läraren och lokalerna var i regel mörka och trånga, om det ens fanns några. Intresset för skolgymnastik var svagt både hos folk i allmänhet och hos statsmakterna.

Det var svårt att få föräldrarna att överhuvudtaget skicka sina barn till skolan. Därför infördes skolplikt med folkskolan. Att hålla på med kroppsövningar sågs däremot i regel som något helt onödigt. Rörde sig gjorde man ju ändå.

Styrningen av skolgymnastiken ökade under 1800-talets lopp. Den skulle fungera som förebyggande sjukgymnastik, men också vara en förberedelse inför pojkarnas värnplikt. I ett riksdagsförslag från 1861 framhölls det hur viktigt det var med krigsförberedande övningar i skolan. Pojkarna fick öva truppmanövrar, löpning, fria språng, klättring och marscher ute på skolgården. Brottning och redskapsgymnastik fick de ha i klassrummen. Fäktning var också ett viktigt inslag i undervisningen.

Från 1870 började det militära inslaget att krympa och den av den småländske gymnastikpedagogen Pehr Henrik Ling utformade linggymnastiken tog över. Den skulle leda till kroppslig harmoni och råda bot på skolelevernas skavanker. En undersökning på 1880-talet visade att 40 procent av eleverna led av långvariga sjukdomar som ”bleksot, nervositet, ryggradskrökning och hämmad kroppsutveckling”. Orsakerna ansågs vara för mycket stillasittande och intellektuell överansträngning.

Vid sekelskiftet 1900 diskuterades skolgymnastiken rejält. En del tyckte att tävlingsidrott fick för stort utrymme, andra att linggymnastiken var stel och tråkig. I läroplanen 1919 började ämnet heta ”gymnastik med lek och idrott” och linggymnastiken tonades ner. Skolans auktoritära ton skulle nu mjukas upp. Folkskolan sågs inte längre bara som en fattigskola där arbetarklassens barn stuvades undan och disciplinerades. Vad gäller aktiviteterna blev ringlekar vanligt för de yngre eleverna. Lekarna kunde heta ”Troll på jakt” eller ”Havet och snäckplockarna”. Bollspel, som fotboll, räknades också länge som lek. Med idrott menades friidrott, orientering, skridskor och skidåkning.

Friluftsdagarna infördes i folkskolan 1942. Skolans timplan ändrades då för att ge plats för aktivitetsdagar utomhus.

Det växte fram en ny syn på hälsa. Tidigare räckte det med att eleverna hade en bra hållning, då betraktades de som friska. Det var nu, på 1940-talet, som den riktiga brytningen med linggymnastiken kom.

Skolgymnastiken var förstås olika för pojkar och flickor. I en studieplan från 1946 står att pojkar ska visa kraft och styrka medan flickorna ska bjuda på mjukhet och behag. Pojkar behövde mer dramatik i gymnastiksalen och deras ”intresse och beundran för hjältar” skulle tillgodoses. I lekar som ”Tarzan” och ”Storma Skansen” tillgodosågs det behovet.

Från 1950-talet började vetenskapliga rön styra gymnastikundervisningen. Eleverna skulle svettas och det blev vanligt med konditionskrävande hinderbanor.

Den första läroplanen för grundskolan (1962) blev en tjock lunta med vad gymnastikämnet skulle innehålla och hur övningar skulle utföras.

Under 1970-talet kom skolgymnastiken mer och mer att likna föreningsidrottens tävlingsverksamhet. Många idrottslärare, bland annat er bloggskribent, blev osäkra på undervisningens mål och innehåll.

Ämnet ”gymnastik” blev ”idrott” med grundskolans läroplan 1980. Samtidigt vidgades ämnet till att förutom fysisk träning även innefatta stimulans till psykisk, social och estetisk utveckling. Med läroplanen 1994 ändrades namnet igen, till ”idrott och hälsa”. Ämnet blev mer individualiserat och inriktat på frågor som rör miljö och livsföring. Eleverna skulle få göra personliga ställningstaganden och egna hälsoprofiler. Grundidén var att ett förändrat levnadssätt kommer till på ett naturligt sätt och inte genom regler och lagar. En nackdel med förändringen var att antalet fysiska pass minskade, något som är en av flera orsaker att timplanen i Idrott och hälsa senare utökades.

Med läroplanen för 2011 kunde sedan ämnet ha döpts om igen, eftersom idrottslärarna då fick utökade uppdrag kring friluftsliv och säkerhet utomhus, sommar som vinter. Men eftersom friluftsliv kan sägas vara hälsan själv, fortsatte ämnet att heta ”Idrott och hälsa”.

Vi avslutar med vetenskapens syn på idrottsämnets utveckling, men först en bild från Ängetskolans friluftsundervisning.

Ett egenbyggt vindskydd, Ängetskolans årskurs 6. Foto: Antonio Löfström

Ur vetenskaplig synvinkel har den svenska idrottsundervisningen indelats i sju faser. De räknas här upp utan kommentarer.

• Etableringsfasen 1813 – 1860
• Militära fasen 1860 – 1890
• Stabiliseringsfasen 1890 – 1912
• Brytningsfasen 1912 – 1950
• Fysiologiska fasen 1950 -1970
• Osäkerhetsfasen 1970 – 1994
• Hälsofasen 1994 –

Stora Änget

Fotbollsplanen Stora Änget fotograferad mot väster.

Det här är Stora Änget. Det ser väl inte så värst mycket ut för världen, men ska bli räddningen för Ängetskolan.

Det är en stor dag idag. Det är nämligen idag, onsdagen den 15 januari 2020, som Änget får en ny fotbollsplan.

Änget har varit utan fotbollsplan rätt så länge. Hur länge, beror på hur man ska räkna. Nedmonteringen började 2011, när paviljongförskolan Ängen etablerades i anslutning till fotbollsplanen.

2015 utökades Ängens förskola och då försvann två tredjedelar av fotbollsplanen. Planen spolades alltjämt på vintern, men idrottslärarna fick lov att konstatera att isbanan var för liten för att bedriva klassundervisning. Isen var till glädje för enstaka fritidselever och fotbollsplanen för mindre grupper. Inte mer än så. Om grusplanen tidigare varit en stor plockhandske, så hade den nu blivit en liten tumme.

I maj 2016 kom en insändare i Örnsköldsviks Allehanda, med signaturen ”Ängetelev som vill ha roligt på rasten”. Den inleddes …

Jag är en besviken tolvåring som går på Ängetskolan. På baksidan av vår skolgård hade vi förut en väldigt stor fotbollsplan, cirka hundra meter, men det har vi inte längre.

Nu har vi bara cirka åtta meter av planen kvar för att det har byggts baracker, så kallade förskolor.

Insändaren fick omgående svar, utan att något hopp om bättring kunde lämnas. Slutklämmen på svaret, som var från er bloggskribent löd …

Vad gäller Ängens förskola som inrättades vid skolans fotbollsplan 2011, och som utökades 2015, är den följden av ökade födelsetal och behov av mer skollokaler. Det är en klen tröst för den som vill spela fotboll, men kanske ändå något att tänka på: att kommunen först ser till att alla barn och elever har en förskola och en skola att gå till, innan vi ordnar fotbollsplaner.

När Ängens förskola avetablerades hösten 2019 kunde man väl tänka att det skulle bli bättring!? Men nej, då försämrades läget ytterligare. Då blev det nämligen dags för det byggprojekt som ska ge kommunen nya lokaler för träningsskolan. Där fotbollsplanen legat blev då byggområde, och när bygget så småningom står klart hösten 2021 … blir ytan utemiljö för träningsskolans elever!

Arbete har därför pågått parallellt med ”nedmonteringen”, för att säkerställa att eleverna en dag åter ska få en fotbollsplan och isbana.

… och lagom till jul blev det klart med ett stort, hårt paket till Ängetskolan. Hägglunds idrottsklubb säljer sin träningsplan uppe vid Hjortvägen till kommunen! Den som i folkmun kallas Stora Änget.

Idag, den 15 januari, blir Ängetskolan därför stolt ägare till en fotbollsplan, igen. Det blir ingen isbana i år, för det saknas ännu el och vatten. I vinter blir fotbollsplanen tillfällig parkering, för att avlasta gatorna runt Änget. Men snart ska vatten och el ordnas, så att det kan finnas en isbana nästa vinter.

Tolvåringen, som kanske skrev insändaren, kommer att ha lämnat Ängetskolan vid det laget, men det finns mer än 600 andra elever som kommer att vilja använda den nya fotbollsplanen och isbanan. Vem vet, det blir nog också något för kvällar, helger och lov, för dem som bor i området.

Till sist, en vy från Lindblomsvägen, söderut mot ”Stora Änget”, för den som inte hittar till skolans nya fotbollsplan.

Gymnastiksbyggnaden till vänster, nuvarande busshållplatsen i siktlinjen för vägen upp till fotbollsplanen. Foto taget i januari 2020.

 

Nya frågor om Höglidenskolan

Tolfte delen i artikelserien om Höglidenskolan.
Förra delen

Det kom några frågor i bloggen. Eftersom frågorna säkert är av intresse för ganska många läsare, kommer svaren här i bloggen.
Jag passar därför på att, igen, fråga efter konkreta ritningar över lokalerna.
Beträffande ritningar har lärarpersonalen varit med om att ta fram lokalprogram för skolan och sedan fått lämna synpunkter på utkasten till ritningar.
Politikerna har också fått titta på ritningarna.
Att visa ritningarna för föräldrar för att inhämta synpunkter blir inte aktuellt. Däremot kommer skolan naturligtvis att informera om det som skolledning och pedagoger ser att föräldrar och elever behöver veta inför skolbytet. Beträffande ritningarna kommer dessa så småningom att gå att beskåda för var och en som är intresserad i de delar som blir offentliga i samband med bygglovshanteringen. Inga hemligheter där …

Vi som har barn som kommer att börja på Höglidenskolan (augusti 2019? inte augusti 2018 som du skriver) har fortfarande inte fått någon information om vad som pågår på Skogsgatan!
Några svar på de nu ställda frågorna finns i bland annat blogginlägget ”Frågor och svar Skogsgatan” från i maj 2017. Svar på alla ställda frågor levereras också här eftersom tiden gått och några kompletteringar och uppdateringar behövs. Vad gäller inflyttningen i augusti 2019 beslutades den e-f-t-e-r det blogginlägg där du lagt in dina frågor. Det inlägget skedde nämligen i april 2016! Vid den tidpunkten var förhoppning augusti 2018. Men det vet du säkert om, eftersom du också vet att skolan inte längre har arbetsnamnet ”Skogsgatans 7-9-skola”!? Och du förstår kanske också att man inte går in och ändrar i gamla inlägg, lika litet som man går in i webbtidningar och ändrar gamla nyheter. Det skulle bara skapa förvirring.
Beträffande information har skolorna haft föräldramöten och också skickat ut viss skriven information till föräldrarna. Om du tycker att det behövs mer bör du vidtala rektor som tillsammans med lärarna informerar lokalt.
Jag passar också på att, igen, fråga hur lösningen blivit med idrottslokalerna och dess brist på underhåll.
Jag vill igen trycka på att de tilltänkta idrottslokalerna är väldigt slitna samt att duschar/omklädning bör vara anpassade efter detta årtusende!
Beträffande idrottslokaler finns blivande idrottslokalerna, som används flitigt redan i nuläget, med i fastighetsavdelningens underhållsplaner. Närmast är det Själevadskolans idrottshall som står i tur för förbättringsarbeten. Jag tror inte någon missunnar lärare och elever där att äntligen få stå på tur.
Däremot har bildningsförvaltningen i sin lokalresursutredning, bland önskemål för framtiden tagit upp behovet att bygga en ytterligare, ny idrottshall i Skyttisområdet. Med en ökande centralisering av kommunbefolkningen och med en nyvunnen trend av inflyttning kommer idrottshallarna på sikt inte att räcka till i centrum. Vad gäller fritidens behov är det redan en bristsituation.

Vad är den nuvarande beräknade prislappen för projektet?
Den frågan är väldigt intressant då grunden till beslutet att renovera istället för att bygga nytt var i första hand ekonomi.
Bygg- och renoveringsprojektet är beräknat att kosta 82 Mkr. Av detta är 52 Mkr underhåll, som ska utföras oavsett vad kommunen har för verksamhet i byggnaden. Själva kostnaden för att förvandla två av byggnadens tre våningar till 7-9-skola med utemiljö är med andra ord ungefär 30 Mkr. Det blir därför inte helt lätt att säga vad skolan faktiskt kommer att kosta, 30 Mkr eller 82 Mkr.

Vän av ordning kan påpeka att det är möjligt att sälja byggnaden, för att slippa renoveringskostnaderna. Som jag ser det vore det märkligt att sälja en skolbyggnad som vi behöver, för att bygga en ny. Med motsvarande lokalytor kan kostnaden för ett nybygge beräknas till 120-150 Mkr. Fast det finns mer än en hake i det resonemanget: Det behövs i så fall tomtmark och detaljplaneläggning, innan det är möjligt att starta ett byggprojekt. Lägg därför på två år till innan en byggstart blir möjlig. En ny skola på okänd plats, någon gång 2022-2024, med den runda prislappen av gissningsvis 150 Mkr. Vidare finns två verksamheter i den blivande Höglidenskolans bottenplan, som skulle bli hemlösa på kuppen och därför behöva ersättningslokaler: gymnasiesärskolan och kommunens IT-enhet.
Att överväga något sådant låter i mina öron oerhört ogenomtänkt.

Skolstart hösten 2017

Den här veckan börjar skolorna. Här kommer en kort orientering om vad som är på gång med skollokalerna.

Vid Bredbynskolan påbörjas byggprojektet som ska ge eleverna en renoverad och tillbyggd skola inför augusti 2019.

Vid Ängetskolan pågår markarbeten inför byggstart för den nya förskolan Ängsmarken, som ska stå inflyttningsklar i augusti 2019. Här förbereds också lokalprogram för att bygga ut Ängetskolan, som är på väg att bli för trång för både grundskolan och grundsärskolan – och som dessutom ska rymma grundsärskolans elever från Skärpeskolan. Beträffande detta projekt finns ännu inget datum för byggstart eller någon beviljad budget.

Vid den blivande Höglidenskolan i Parkskoleområdet påbörjas renoveringsarbetena för att bygga den nya 7-9-skola som ska står klar för eleverna vid Höglandskolan och Sörlidenskolan hösten 2019. Gymnasiesärskolans elever i bottenvåningen evakueras därför inför höstterminsstarten till tillfälliga lokaler i f.d. Folkets Park. Kommunfullmäktige har fortfarande inte beviljat hela den budget som behövs för renoveringarna och anpassningarna, så skolan blir ett viktigt ärende vid höstens första fullmäktigemöte. Om bakgrunden till budgetdiskussionerna har vi redogjort tidigare.

Detaljplanearbete pågår vidare på högsta växel för att ge kommunen möjlighet att bygga nya förskolor i Högland och Gene.

I Björna står Björnahallen klar. Där har rektorsexpeditionen flyttat in och eleverna kommer från september månad att ha idrottsundervisningen i den nya, fräscha idrottshallen.

Vid Parkskolan ställs busstrafiken om till Vintergatan och nya, säkrare bussfickor byggs under hösten. Det innebär en tillfällig omläggning av trafik och parkering under hösten, som skyltas under den närmaste veckan.

I nästa vecka har bildningsförvaltningen och fastighetsavdelningen kvartalsträff. Då blir bilden över övriga större lokal- och fastighetsåtgärder tydligare och vi återkommer med en del två av höstrapporten – och ett nyhetsbrev till all skolpersonal.

Trevlig skolstart!

Skolstart del II

Efter kvartalsmötet i förra veckan får skolorna ett nyhetsbrev kring skolfastigheterna. Här på bloggen kompletterar vi det tidigare inlägget med en kort punktlista om vad mera som är på G.

* Björnaskolan – Under september sker lokalanpassningar för bild- och musikämnena, så att skolan kan utrymma det gamla expeditionshuset helt. Inför den annalkande rivningen av de två utrymda skolhusen kommer en första planering att göras av Björnaskolans S3B-upprustning. Det är säkert bekant att Björna står i tur för S3B-projekt när den nya Bredbynskolan invigts.

* Lördagen den 26 augusti invigs Björnahallen med pompa och ståt.

* Ängetskolan – Tillbyggnaden för grundsärskolans och grundskolans behov förväntas bli ungefär 1000 kvadratmeter stor. I samband med tillbyggnaden ska lokalanpassning av nuvarande lokaler genomföras och utemiljö och trafiklösning förbättras.

* Domsjöskolan. I utemiljöarbetet sörjs under hösten för återväxten i skolskogen med nyplantering. Ny gångyta har ordnats på södersidan där också konstverk av Linnéa Jörpeland har invigts. Det är utsmyckningarna ”Vingar bär” och ”Till mötes” som nu pryder skolan mellan huskropparna. En modell av den senare kan beskådas i konstnärens famn här till höger.

* Höglandskolan. Arbetet med den andra etappen för Höglandskolans utemiljö pågår, med bland annat monteringen av en ny klätterställning, cykelparkering, ny plats för bollspel, mer träd och buskar och fler platser att sitta på. Detta berättar vi mer om i ett senare blogginlägg.

* Mellanselskolan. Fönsterbyten och fasadrenoveringar är genomförda.

* Skärgårdens förskola har fått tre nya lekhus eller sjöbodar. En skiss över hela utemiljöarbetet för förskolan har tagits fram, där merparten av arbetet ska genomföras sommaren 2018.

* Sundskolan – färdigställandet av parkering verkar dröja ytterligare. De 6000 ton makadam som ligger för att urvattna marken har inte fått förväntad effekt. Om några veckor får kommunen geotekniskt besked. För närvarande hoppas man på att kunna påbörja arbetena före vintern.

* Trehörningsjöskolan. Utemiljön är s föremål för utredning, för att anpassas till både skolans och förskolans förändrade behov, men också till de behov som Svenska Kyrkan och biblioteket har. Närmast väntas besked från trafik- och parkavdelningen om en förbättrad trafiklösning utifrån de synpunkter verksamheterna och bildningskontoret haft. Besked förväntas under september månad. Därefter kommer planerna för utemiljön att kunna färdigställas.

Och sist men inte minst ett collage av bilder från skolornas nyhetsbrev. För muspekaren över bilderna för att få bildtext!

En stämningsbild från sommarens fönsterbyten vid Mellanselskolan.

Sjöbodar vid Skärgårdens förskola i Bjästa.

Pulkbacke under anläggning vid Höglandskolan.

Nyanlagd sandlåda med solskydd.

Ny klätterställning vid Höglandskolan.

Björnahallen mot fullbordan!

Björna IFs logotyp. Föreningen bildades 1922 och har för närvarande fotboll, simning, skidor och bordtennis på programmet.

I nästa vecka besiktas Björnahallen. Då har stora delar av byggprojektet vid Björnaskolan gått i hamn. Ett projekt för att ge Björna och Björnaskolan en alldeles ny allaktivitetshall. Ett projekt i Björna IFs regi som klarat tidsramar och kvalitetsmått med råge hela vägen.

Som vi tidigare rapporterat (Björna får idrottshall och Björna idrottshall snart klar!) flyttar skolans rektorsexpedition in i idrottshuset. Det preliminära namnet på byggnaden är Björnahallen. Det kan bli aktuellt med en officiell namngivning till något annat, men till dess säger vi Björnahallen.

Idrottshallen iordningställs med inriktning futsal och innebandy. Hallen är förberedd för ett eventuellt steg 2 med byggande av läktarplats. Vid seriespel i futsal krävs nämligen läktarplats för minst 150 personer.

Hallen är så pass väldimensionerad att det finns möjlighet att ha upp till fem badmintonplaner. Det är Björna IF beredda att ordna, för en sport som är på frammarsch i Örnsköldsvik.

Det kommer också att finnas ett fullt utrustat gym i idrottshuset och en cafeteria, som är tänkt att bli samlingsplats för ung som gammal. Hallen har byggts ihop med skolans simhall, så framöver kommer Björnahallen att flöda av idrottsaktiviteter av allehanda slag. För skolans del sker inflyttning på rektorsexpeditionen som bäst och idrottshallen smyger igång i augusti och beräknas vara igång fullt ut någon gång under september månads lopp.

Vi lyfter på hatten för Björna IF!

Några färska bilder från Björnahallen:

 

Rektors rum, med utsikt över hallens södra entré och besöksparkeringen.

Ulf Lindgren, ordförande för Björna IF.

Foto av inflyttningsklara rektorsexpeditionen ut mot cafeterian.

Björnahallens södra entré från Villagatan.

Björna idrottshall snart klar!

Tidigare inlägg, Björna får idrottshall.

Arbetet med allaktivitetshallen i Björna löper vidare planenligt, i en rasande fart. Björna IF ligger om möjligt före tidsplanen och vi kan idag visa färska bilder från den snart färdiga hallen. Håll till godo!
Klicka på bilden för att förstora.

Idrottslokaler i centrum

Danshuset vid Örnsköldskolan, en av de nio idrottshallar som ingick i rapporten.

Hur ser det ut med idrottslokaler i centrum?

Den frågan sökte ett svar med tanke på inflyttningen till centrum av  Örnsköldsvik och med planerna på en ny 7-9-skola på Skogsgatan. Er bloggredaktör med utredningsansvar kring skollokaler gjorde därför en inventering och en rapport om läget.

Rapporten finns säkert snart att läsa på kommunens hemsida, så här kommer bara några korta slutsatser.

Frågan har sedan tidigare varit på agendan vad gäller tillgången på träningstider för idrottsföreningar och allmänhet. Kultur- och fritidsavdelningen tog därför fram ett gediget inventeringsmaterial (stort tack!) och sedan svarade skolledare och idrottslärare för motsvarande material för skolverksamheterna.

Den sammanfattning som inventeringen ledde till lyder ungefär så här:

På sikt behövs en ytterligare idrottshall med minimimåtten 20 x 40 meter för att fylla behovet för skolan och fritiden. Rapportens förslag är att placera denna i Skyttis-området i anslutning till innebandyhallen.

På sikt behöver fritiden ytterligare en idrottshall.

Den kan placeras i Alne-området, som i dagsläget inte har någon A-hall, dvs. en hall med minsta innermåtten 20 x 40 meter.

Den kan också placeras i Domsjö-området där bokningstrycket är särskilt stort, kanske med lokalisering vid Kempehallen!?

I båda fallen skulle bokningstrycket minska också i centrum.

Rapporten ingår i den kommande lokalresursutredningen för skolorna, den som kommer att heta Lokalresursutredning 2018-2022 och som ska vara färdig vid årsskiftet, för att kunna ingå i kommunens budgetplanering.