Skollokaler Örnsköldsvik


Lämna en kommentar

Veckans skolor i media

Nolaskogs nr 2 2019

Kommunens egen tidskrift Nolaskogs hade två skolrelaterade artiklar i nr 2 2019 .

Den senaste veckan räknar jag till åtminstone tre artiklar i media om färdiga skolbyggen. Här kommer en kort resumé av dessa och också länkar till vidare läsning!

En stor nyhet är att Örnsköldsvik äntligen fått en Familjecentral. Den öppnade i april på Fröjastigen 1 och är alltså belägen i samma hus som Fröja förskola. Med en öppen förskoleverksamhet som hjärta och knutpunkt erbjuder familjecentralen möjlighet att ta del av socialt stöd riktat till familjer, men också barnhälsovård och mödravård. De hälsovårdande delarna utgår från Ankarets vårdcentral och kommer igång på allvar till hösten. Förskoleverksamheten är gratis för hugade föräldrar. Länk för dig som vill läsa hela artikeln: Fröja familjecentral – som ett kinderägg med många goda ting (sid 10).

En ännu större nyhet kan nog öppnandet av en ny grundskola sägas vara. Det är Höglidenskolan som i augusti blir kommunens 30:e grundskola, med verksamhet för årskurs 7–9, med upptagningsområdena Sörlidenskolan och Höglandskolan.

– Vi har jobbat i 2,5 år med förberedelser. Vi vill att eleverna ska längta till skolstarten till hösten, känna att det ska bli roligt, få växa och vara trygga med att det ska bli bra på Högliden, berättar Björn Eriksson rektor på Höglidenskolan. Länk för dig som vill läsa hela artikeln: Samspelta inför start på Höglidenskolan (sid 8-9).

Cafeteria Anundsjöskolan under målning juni 2019

En bild från den blivande cafeterian, på Anundsjöskolans övervåning.

I Örnsköldsviks Allehanda kan vi få en förtitt på nya Anundsjöskolan, i artikeln ”Tjuvtitta in i nya Anundsjöskolan – ljusa lokaler och moderna ytor i Bredbyns efterlängtade skola” som var införd i tidningen den 14 juni.

Efter en projektering som påbörjades 2015 och efter invigning och byggstart hösten 2017 står den nybyggda delen färdig inför höststarten, när 4-9an får flytta in i lokalerna. Då byter skolan namn från Bredbynskolan till Anundsjöskolan. Prislappen är 80 miljoner kronor och innefattar också en renovering av grundskolelokaler som sker under sommaren och hösten. I början av oktober ska skolan vara helt färdigställd och då får även F-3 och fritidshemmet flytta in.

För den som inte har lokaltidningen följer här tidningstexten i dess helhet.

Tjuvtitta in i nya Anundsjöskolan – ljusa lokaler och moderna ytor i Bredbyns efterlängtade skola

Snart är år av väntan över – nu läggs sista handen på Bredbyns nya skola.
Efter sommarlovet kliver förväntansfulla elever och personal in i den toppmoderna Anundsjöskolan.
– Äntligen! säger rektor Mariana Karlsson.

Elever, lärare och engagerade invånare. Det är många som har kämpat för en ny skola i Bredbyn. Hösten 2017 påbörjades äntligen bygget och i augusti är det invigning för nya Anundsjöskolan.

Det har varit många turer kring den nya skolan. Det första förslaget var att den befintliga skolan skulle renoveras. Något som möttes av ljudliga protester från föräldrarna. Och engagemanget bar frukt då kommunen och politikerna klubbade igenom förslaget med en ny skola. Prislappen är tänkt att landa på 80 miljoner kronor.

Och en ny fräsch skola kräver så klart ett nytt fräscht namn. Efter en omröstning bland eleverna vann förslaget – Anundsjöskolan.

– Det är ett passande namn då vi är mottagare för byskolor runt om i Anundsjö. Namnet representerar bredden av elever som går här, säger rektorn Mariana Karlsson.

Det är drygt två månader tills skolan ska vara helt färdig och just nu arbetas det för fullt med att färdigställa allt inför skolstarten till hösten. En glad och förväntansfull rektor visar, tillsammans med arbetsledaren Jonny Näsström från Peab, runt i de nya lokalerna.

– Just nu händer det väldigt mycket. Varje gång jag är här är det något nytt som är installerat eller uppsatt, säger Mariana Karlsson.

Den nya skolbyggnaden är två våningsplan hög och är till en viss del hopbyggd med delar från den befintliga skolan. Till höger om entrén ligger det nya biblioteket. För att öka tillgängligheten har den en egen ingång så att allmänheten kan komma in när skolan är låst och stängd.

– Vi använder även en hel del befintlig inredning i biblioteket så allt är inte helt nytt, säger Mariana Karlsson.

De drygt 300 eleverna och 35 lärarna kommer att fördelas i två våningsplan där årskurserna 7–9 huserar på övervåningen medan årskurs F–6 samt fritids finns på det ­nedre planet.

Det första man möts av i Anundsjöskolan är en ljus entré där väggarna är klädda i träpanel. En detalj som inte bara är vacker att titta på, den fyller även en viktig funktion.

– Panelen dämpar akustiken och gör att ljudnivån hålls nere, säger Jonny Näsström.

Mitt i entrén står en svängd trappa och den var enligt Jonny Näsström en av de svåraste delarna i bygget av skolan.

– Det var ett jätteprojekt. Trappan är både svängd och av trä. Det var en utmaning att få till den utifrån ritningen.

Den nya skolan har väl tilltagna ytor och alla klassrum har var sitt grupprum vilket ger möjlighet till olika typer elevkonstellationer.

Längst ner i korridoren på nedervåningen ligger slöjd- och bildrummen. Träslöjden har även fått ett eget maskinrum för att minimera ljudnivån. En våning upp ligger NO-salarna och hemkunskapsrummet. För att öka tillgängligheten är en av köksbänkarna höj- och sänkbar.

– Det är verkligen en stor skillnad jämfört med hur vi har det nu. Här är det mer ytor vilket gör oss mer flexibla, säger Mariana Karlsson.

I korridorerna och kapprummen finns inbyggda soffor där eleverna kan hänga under rasterna.

– Det är något som vi har saknat tidigare. Uppehållsytor där eleverna kan vara, säger Mariana Karlsson.

Utanför skolan tittar nyfikna elever in genom stängslet. De vet att det är nära nu. Klasserna har även fått vara inne och tjuvtitta i deras nya skola. Likaså representanter från föräldrarådet. Enligt Mariana Karlsson är alla lika förväntansfulla inför inflyttningen den 22 augusti.

Några som dock får vänta lite med att flytta in i den nya skolan är klasserna F-3. Lokalerna som de ska vara i är renoverade delar av den befintliga Bredbynskolan. Detta arbetet påbörjas nu på måndag och den 23 september ska det vara färdigt.

– Just nu flyttar de ut så att alla hantverkare kan komma in. Alla lärare i skolan har verkligen ställt upp. De packar och flyttar och gör verkligen ett toppenjobb, säger Mariana Karlsson.

Även om den nya Anundsjöskolan är inflyttningsklar i augusti är det ännu en bit bort innan allt är i hamn. Till hösten rivs olika delar av den gamla skolan. Först sommaren 2020 ska hela projektet vara klart.

– Det här har varit ett väldigt bra bygge att jobba med och det känns skönt att vi börjar se resultat, säger Jonny Näsström.

Mariana Karlsson håller med.

– Vi har haft ett bra samarbete som har flutit på. Vi är alla så glada att det äntligen står en ny skola här i Bredbyn.

Linn Grundberg, Örnsköldsviks Allehanda

 


Lämna en kommentar

Peter Artedi

XPeterArtediMaryPinzon

En målning av konstnären Mary Pinzón på hur Artedi kan ha sett ut.

Peter Artedi, eller latiniserat Petrus Arctaedius, (1705-1735) föddes i Anundsjö och levde sina första elva år här. Anundsjö hembygdsförening har genomfört ett sjuårigt projekt som avslutas i år, på tema Artedi, för att uppmärksamma denne världskändis. En alldeles nygjord film finns länkad längst ner, ”Peter Artedi i Bredbyn”!

I internationella forskarsammanhang är nämligen Peter Artedi väl känd, som en av utvecklarna bakom den moderna systematiken. Som något äldre än Carl von Linné började han sina studier vid Uppsala universitet några år tidigare och blev litet av mentor för den unge Linné.

Artedi dog ung vilket kan vara förklaringen till att han inte fick dela äran av det gemensamma utvecklandet av den moderna nomenklaturen inom biologin och arternas systematik. Han fick nöja sig med att kallas ”iktyologins fader”.

Lokalt uppmärksammas han av hembygdsföreningen och tidigare kulturföreningen Anton. I övrigt är han tämligen okänd i Örnsköldsvik. Till Nordmaling flyttade han som elvaåring. Där är han nog också relativt okänd, men har fått kommunens största skola uppkallad efter sig, Artediskolan.

artedi0505

”Peter Artedi” i maj 2005, beredd att ta emot skolklasser från Nordmaling.

Hembygdsföreningens idoga arbete, med Solveig Nordin Zamano som projektledare, har lett till en basutställning om Artedi och fiskarna i Moälven, arbetsmaterial för Bredbynskolans 4-6, skyltar längs en naturstig vid hembygdsområdet, informationsfilm, foldrar och en flagga för publika evenemang.

Hembygdsföreningen har också i samarbete med Bredbynskolans lärare en temavecka (!) varje vår  för årskurs 4-6.

Er bloggskribent har tidigare varit rektor och områdeschef i Anundsjö skolområde och fick därför inför 300-årsjubileet anledning att, tillsammans med Bo R Holmberg, skriva en jubileumstidskrift.  Jag fick också äran att uppträda som Artedi. Det innebar att få tala om Artedis gärning för besökande skolklasser och där var faktiskt Nordmaling rejält på hugget. De kom ner i flera omgångar med hela sitt högstadium, för att få höra om Artedi. De besökte hans födelseplats och vandrade längs Anundsjöns stränder – denna artrika fiskesjö, där Artedi gjorde sina första iakttagelser om systematikens under som liten pojke. Bredbynbagarn gjorde för övrigt en särskild Artedibakelse, som vi såg till att besökarna från Nordmaling fick smaka på!

Vi avrundar med den nygjorda youtube-filmen för den som vill komma i stämning …

Peter Artedi i Bredbyn

… och två projektbilder

Anundsjö hembygdsförening och Artedi

En solig bild över stöttepelarna, i Anundsjö hembygdsförening, för det långvariga Artedi-projektet. På bilden ser du Per Konradsson, Åke Ottosson, Solveig Nordin Zamano och Birgitta Jonasson.

ARTEDI FISKAFÄNGE

Det nya fiskkonstverket Artedi fiskafänge.


Lämna en kommentar

Regnbågsflaggan vid Bredbynskolan

Enligt uppgift vajade regnbågsflaggan vid Bredbynskolan häromdagen. Heder åt Bredbynskolan.

Jag säger det efter att ha läst en insändare i lokaltidningen (28 september) som ondgör sig över just detta. Hen som har signaturen ”Margareta” menar att inte alla vill ha den flaggan.

I och för sig finns det väl ingenting som a-l-l-a vill ha.

Men regnbågsflaggan är nog efterlängtad av de allra flesta.

Regnbågsflaggan används som en fredssymbol, och fred vill väl de allra flesta ha!?

Den används också som en symbol för bejakande av olikheter, för att ta avstånd från homogenitetsnormen som vill säga ”du passar väl in i mönstret, lilla vän”.

Den används också som pride-symbol inom HBTQ-rörelsen, för att stolt deklarera att det är OK att vara olika.

Oavsett är den en manifestation för mångfald. Låt den därför vaja stolt, som ett tecken på likabehandling och att vi alla ska rymmas tillsammans och inte lämna någon enda utanför. Något som för övrigt tillhör skolans kärnuppdrag.


Lämna en kommentar

Ögonblicksbild Bredbynskolan

Ögonblicksbild Bredbynskolan 171128

En ögonblicksbild från Bredbynskolan i slutet av november 2017. Pålningsarbetena vid Bredbynskolan är genomförda och grundarbetena påbörjade. Innanför byggstaket ska nybyggnationen, G-huset, snart växa fram. Bakom ligger F-huset med simhall och blivande rektorsexpedition. Fotot är taget i riktning mot sydväst, där idrottshuset med elevcafeteria skymtar i bakgrunden. Foto: Mariana Karlsson


Lämna en kommentar

Anundsjöskolan!

Under stort jubel kungjorde bildningsnämndens ordförande, Birgith Olsson-Johansson, namnet som den nya skolan i Bredbyn ska få. Det blir ett skifte: Den ska heta Anundsjöskolan.

Bild på nya namnet 171024B

Vimpeln med det nya namnet vecklades ut bakifrån för att öka spänningen vid offentliggörandet.

Eleverna vid Bredbynskolan har således haft en liknande namntävling, som den vid Högland- och Sörlidenskolan, när den nya skolenheten Höglidenskolan fick sitt namn.

Det var ett tämligen stort antal namnförslag som kommit in till juryn, som förutom nämndens ordförande också bestod av förvaltningschef Kristina Rastbäck och rektor Mariana Karlsson.

Allehanda 171025

Örnsköldsviks Allehanda den 25 oktober 2017.

Juryns val kan sägas ha varit klokrent, därav jublet. Den nya skolan samlar elever från hela Anundsjö och dessutom några orter till. Den gamla skolan, Bredbynskolan som byggdes inför grundskolereformen i början av 1960-talet, samlande däremot elever från Bredbyns rektorsområde, för på den tiden fanns såväl Skorpeds rektorsområde som Solbergs rektorsområde i omgivningarna.

Det nya namnet blir aktuellt först med invigningen av den nya Br…, jag menar Anundsjöskolan, 2019. Det finns alltså litet tid att vänja tungan.

Det här blev en tävling med många vinnare, för det kom påtagligt många förslag om att skolan ska heta Anundsjöskolan. Därför kommer inga vinnare att koras i tävlingen, utan det blir allmänt tårtkalas på skolan i eftermiddag!

Här är förresten en bild från själva kungörandet vid Bredbynskolan …

Anundsjöskolan 171024

Birgith Olsson-Johansson till vänster, Kristina Rastbäck i mitten och en av Bredbynskolans elever till höger.

Jag vill passa på att berätta om namnen Bredbyn och Anundsjö, för de bör man ju få veta litet mer om i samband med en sådan här högtidlig namngivning. Kring gammal bebyggelse finns ofta flera hypoteser om härledningen av namnet. Så är fallet för både Bredbyn och Anundsjö.

Bredbyn

Det finns två olika förklaringar till namnet Bredbyn. Den jag personligen tror på lyder att namnet tidigare stavats ”bräbyn” och anspelade på ”brobyn”, byn med bron som byggdes över ån, intill byn. Namnet Bredånger har samma upprinnelse.

Bredbyn låg vid den bro som byggdes över både Aneån och Norrån av bönderna i Näs och Fanbyn.

1443 ersattes det gamla träkapellet av en stenkyrka och Bredbyn kan sägas ha tagit sitt första steg mot att bli serviceort i Örnsköldsvik.

Men eftersom Breby (1535) redan 1542 började skrivas Bredbyn, finns också meningen att förleden faktiskt är adjektivet ”bred”. I så fall kan ortens namn tänkas anspela på att byn var ”utbredd” vilket sannerligen var fallet på den tiden då Bredbyn och Kubbe kan sägas ha flutit ihop mitt på hållet. Kubbe är som kanske bekant Sveriges längsta radby.

Efterleden –by hänger samman med verbet bo, kanske i dess äldre betydelse ”bereda, ställa i ordning”, eller mera konkret ‘jordområde där man gjort anordningar (hus, röjning, odling) för att avvinna jorden nyttigheter i form av bete, gröda osv.

En utbredd uppfattning har varit att by redan från början betecknat bebyggelser. Det är dock troligt att de allra äldsta ortsnamnen på -by i stället avsett nyodlingar; enligt en mening har det varit fråga om lövängar. Ortnamnselementet bör hur som helst tidigt ha kommit att brukas om bebyggelser och efterleden –by finns dokumenterat åtminstone tillbaka till folkvandringstiden (400 – 550 e.Kr.).

Anundsjö

Också här finns två olika förklaringar.

Anundsjö fick eget kapell på 1200-talet och blev egen socken 1490. Det stavades tidigare Anesjö, efter sjön i Anåns dalgång. Så tidigt som 1535 stavades sockennamnet ”Annaannssijö Sokne”.

Äldsta bosättningar har hittats från tiden när Anesjön var en havsvik, för mer än 5000 år sedan.

Det finns också en möjlig koppling till Moälven, som tidigare hette A(r)naelv. Kanske lånade sjön sitt namn av älven, eller älven av sjön. I så fall Arnasjön och Arnaelv, som blev Anundsjön och Moälven.

Ånamnet kan möjligen ledas tillbaka till ”arin”, grusö eller grusartad mark. Sjö- och sockennamnet kom med tiden att förknippas med mansnamnet Anund.

Namnet på sjön kom före och sedan fick Anundsjön ge namn åt hela trakten, Anundsjö.

Sentida är dock tanken att sjön borde heta Anundsjösjön, eftersom den ligger i Anundsjö (!). Dock fungerar namn så, att om man väl bestämmer sig för ett namn, så gäller det oavsett på vilka kringliga, krångliga vägar det kommit till. Kanske kommer det en dag då det ges på förslag att Anundsjö borde heta Anundsjösjö, eftersom den fått sitt namn av Anundsjösjön!?


1 kommentar

Äntligen!

Åskådarna

Förväntansfulla åskådare väntar på spadtagen.

Nehej, det är inte Gert Flyking som citeras den här gången. Men vilka det är får du läsa vidare för att få reda på …

När det blev dags för ceremoniellt spadtag i Bredbyn bröt solen fram genom de tunga höstmolnen och la skolgården vid Bredbynskolan i ett varmt gyllene sken. Eleverna klev fram, en årskurs i taget, och bidrog till att flytta sandhögen närmare nyskola’.

Spadtag förresten … Det blev en hel del spadtag. Årskurserna hade ju en representant var, så det blev tio spadtag inalles. För er bloggskribent, som är gammal rektor, kändes det väldigt sentimentalt och vackert, när eleverna klev fram en i taget för att ta ett tag, ett spadtag. Förskoleklass, årskurs 1, årskurs 2 … årskurs 8, årskurs 9. En vacker progression, från de yngsta till de äldsta på skolan.

Då hade Mariana Karlsson, som är rektor vid Bredbynskolans F-9, inlett med ett kort och kärnfullt tal. Härnäst väntade kommunalrådet Glenn Nordlund på att få lägga några ord om S3B-projektets tredje etapp vid Bredbynskolan. Han tackade alla engagerade aktörer och beskrev hur processen så småningom kom i mål med en nybyggnation. Han kallade fram Patrik Eriksson, den förälder som fungerat som kommunikationslänk för föräldrakollektivet, och tillsammans tog de två ytterligare spadtag, för att symbolisera den gemensamma processen. Se här sån stil herrarna har!

Glenn N och Patrik E
Man ska väl akta sig för att överdriva, men det var en dag då det kändes som att alla var där. Kommunalråd, oppositionsråd och kommundirektör. Byggprojektledare, Peab och underentreprenörer. Elever, personal, pensionärer och skolpolitiker. Lokaltidning, Sveriges Radio och kommunens informationsavdelning. Skolledare, chefstjänstemän, fackrepresentanter och rentav en tidigare byapolis.

Efter föreställningen bjöd elevcafeterian in till kaffe och smörgås. Nybakade mackor från bake off-maskinen, som elever ordnat tillsammans med sin skolvärdinna Carina Rohman-Hemming.

Hur var det då med uttrycket ”Äntligen!”? Jo, det kom sig av uppvaktningen från Lärarförbundets Johanna Holmström (ordförande) och Lars Wallin (huvudskyddsombud).

lf-grattis.jpg

Grattis till er som ska få en ny skola, sa Lärarförbundet och lämnade ett antal fröpåsar för att bidra till grönskan på skolgården.

Till sist ett bildspel från vimlet.

Detta bildspel kräver JavaScript.