Skolväsendet som en del av totalförsvaret

Johanna Jaara Åstrand, gästskribent

Ledare från tidskriften Läraren april 2022. Gästskribent Johanna Jaara Åstrand.

En skola baserad på demokratins värderingar är nödvändig i kampen mot antidemokrater och krigshetsare. Våra politiker får inte glömma den vapenvården i rustningen av ett hållbart totalförsvar.

Bilderna från den skoningslösa ryska militärmaktens framfart etsar sig fast.

Urskillningslöst dödande, terrorbombningar av civila, ruiner och förstörelse. Orden räcker inte till för att beskriva det omänskliga i det som sker. Världen får ännu en gång erfara hur ultranationalistisk ideologi används för att hetsa till hat och krig.

Risken för stridshandlingar mot vårt eget land har gått från en hypotetisk tanke till ett scenario som ingen helt kan bortse från. Svenska politiker har påbörjat en upprustning av det civila och militära försvaret. Det framgår bland annat av regeringens vårbudget som tar höjd för kraftiga och långsiktiga förstärkningar av försvaret. Få lär invända, samtidigt som vi inte ska glömma att vårt totala försvar består av fler delar.

Det utgörs också av vår förmåga att motstå desinformation och av våra värderingar.

Värderingar som är en omistlig del av ett demokratiskt och frihetligt samhälle och för vår motståndskraft. Men de är på intet sätt självklara eller givna för all framtid. De måste återskapas gång på gång.

I Ryssland får lärare sparken och till och med fängelse om de inte predikar Putinregimens förljugna världsbild av vad som pågår i Ukraina. Lärare sätts under en enorm press och många genomskådar inte heller den massiva propagandan. Putin förstår till fullo kraften i skola och utbildning. Vi som står för diametralt motsatta värderingar behöver också göra det.

Skollagen slår fast att svensk skola ska förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar.

Respekten för allas lika människovärde, den fria debatten, källkritiken, rättssäkerheten, ja allt detta är en del av skolväsendets demokratiska uppdrag. Och just detta uppdrag gör skillnad för vilket samhälle vi får. Ett med hög resistens mot antidemokrater, eller ett som är mottagligt för auktoritära ledare, våldsbejakande rörelser eller extrema ideologier.

Winston Churchill sa under andra världskriget att ”Konsten och kulturen är det som är poängen med att försvara ett land och demokratin”. Under brinnande världskrig ökade han anslagen till kulturen med argumentet att utan kultur har vi inget att försvara.

På liknande sätt förhåller det sig med skola och utbildning. Det är kärnan i det som är värt att försvara, men på samma gång ett vapen i försvaret mot mörkerkrafterna.

Kunskap och demokratiska värderingar är propagandans motgift. Därför politiker; glöm inte skolväsendets betydelse för totalförsvaret av Sverige – särskilt inte i budgettider.

Johanna Jaara Åstrand – Lärarförbundets ordförande

Tidningen Nolaskogs besöker …

Reportage i Nolaskogs nr 3 2019. Text och foto: Susanna Sjöström, kommunikatör KLF.

Lek och kreativt lärande på Ängsmarkens förskola

För fyra år sedan började skapandet av en ny förskola där utgångspunkterna var att använda resurser kreativt och innovativt samt ge möjlighet till barns hundra språk. Nu står den förskolan klar.
EN SOLIG SEPTEMBERDAG besöker tidningen Nolaskogs kommunens nybyggda förskola, Ängsmarken, i Gullänget. Den gröna träfasaden tornar upp sig och lockar fram lekfullheten i betraktaren med sina böljande former. Där inne har cirka 120 barn i åldrarna 1 – 5 år sina hemvist, fördelade på åtta avdelningar på fyra plan. Det bubblar av liv och kreativitet. Det märks att pedagogerna i hög grad varit delaktiga i hemvisternas utformning.
Lokalerna är ljusa och varje rum genomtänkt möblerat med materialval och lekmoment anpassat för barnens åldrar. En hel del har återbrukats från paviljongförskolan Ängen. De allra yngsta barnen håller till på de nedersta våningarna med gemensam restaurang, kreativt torg och ateljé. I taket hänger ljusslingor och belysningen är dämpad i det kreativa torget. Här kan barnen mötas och leka tillsammans med djur, bollar och tyger med mera. Trappgrindar håller barnen från att klättra upp i de ljusa trapphusen. Där hänger konstverk gjorda av petflaskor som målats i olika färger.
I den gemensamma ateljén hittar vi treåringarna Alice, Otto och Julie som koncentrerat målar krumelurer i höstens färger. Här finns även ljusbord med snäckor, lådor med olika material och glaspärlor som speglar sig i ljuset på den klassiska oh-projektorn.
-Vi vill ta vara på barnens nyfikenhet och kompetens och att de ska få använda alla sina sinnen och verkligen fokusera på det kreativa lärandet, säger pedagogistan Erika Grip.
Erika arbetar heltid som pedagogista för både Ängsmarkens och Skärpes förskola. Hennes uppdrag handlar mycket om att vara ett bollplank och stöd för både rektor och pedagoger. En stor del av arbetsuppgifterna går även ut på att vara ”barnens röst”. Genom att spendera mycket tid med barnen och hjälpa pedagogerna att ställa frågor utifrån barnens perspektiv är Erika med och ständigt utvecklar verksamheten tillsammans med rektor.
-Jag har haft idén om att kunna utveckla vår pedagogiska verksamhet genom en pedagogista sedan 2016. År 2018 fick alla rektorer i förskolan möjlighet att anställa ytterligare en pedagog för att öka måluppfyllelsen, via ett ekonomiskt stöd från Skolverket. Jag anställde då Erika på heltid och det fungerade väldigt bra, berättar rektor Tuovi Silvola.
En del av verksamhetsidén för Ängsmarkens förskola handlar om att inkludera och engagera alla medarbetare, vårdnadshavare och barn i utvecklingen av förskolan.
-Det här är en resa vi gör tillsammans med pedagogerna, barn och familjer. Här vill vi ta tillvara allas kompetens och nu gäller det att våga satsa och hålla i för att kunna uppfylla vår verksamhetsidé, berättar Tuovi Silvola.

Här följer ett bildspel med alster som Susanna Sjöström fångade upp vid sitt besök på Ängsmarken. Nystartad som förskola, men redan full att kreativa alster.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Diagnos Människa

Ett aktuellt inlägg kring Greta Thunberg och nobelpristagaren i kemi 2019 – John B. Goodenough – från en av Örebro universitets bloggar. Artikeln behandlar vad dessa båda banbrytare kan tänkas ha gemensamt – en minderårig skolelev och en 97-årig amerikansk fysiker.

Vi lägger artikeln Diagnos människa från bloggen ”Framtidens lärarutbildning”, av Anette Bagger och Anna Öhman, Örebro universitet, som gästskribent i skollokalsbloggen.

Blogg: Framtidens lärarutbildning

Vad har årets nobelpristagare i kemi John B. Goodenough och den globala miljörörelsens initiativtagare och frontfigur Greta Thunberg gemensamt? Jo, att de är människor med starka intressen som drivkrafter och att de inspirerar andra med sina fördjupade kunskaper i syfte att påverka världen till en bättre plats.

Därutöver har de det gemensamt att de också har en diagnos som har gjort att de båda har fått kämpa lite extra med vissa saker i livet beroende på olika funktionsbehov. Där spelar andra människors förväntningar och kategoriseringar roll. Med en diagnos inom autismspektrat följer inte sällan föreställningar om att någon ska ha svårt att kommunicera eller avläsa sociala sammanhang. På samma sätt kan det med en dyslexidiagnos följa med föreställningar om att någon inte ska kunna läsa och skriva och kommunicera i text. Det ligger givetvis något i dessa föreställningar om man behöver generalisera och ta reda på vad som kan bli…

Visa originalinlägg 267 fler ord

Förskoleverksamheten i Örnsköldsvik

Ledarkrönika i Nolaskogs nr 3 2019. Skribent: Linda Nordlander, kvalitetsledare BF.

Från barntillsyn till social och kulturell mötesplats

I ÖRNSKÖLDSVIKS kommun bor 3 170 barn i 1–5-års ålder. En viktig grupp medborgare med egna rättigheter beskrivna i det som snart blir lag för oss, barnkonventionen. En av principerna i barnkonventionen säger att barn har rätt till skola och utbildning. Förskolan är numera det första steget in i den länk av utbildning som utgörs av grundskola, gymnasium och högskolestudier

I ÖRNSKÖLDSVIK finns idag 53 kommunala och 1O fristående förskolor samt ett antal dagbarnvårdare. I centrala Örnsköldsvik finns barnomsorg för kvällar, nätter och helger samt en nystartad familjecentral med bland annat en öppen förskola. Av alla barn i Örnsköldsviks kommun är 2725 inskrivna i en av dessa förskolor eller hos dagbarnvårdare. Det är glädjande att se att många familjer väljer förskola för sina barn då förskolan har goda möjligheter att lägga en bra grund för barnen i bland annat socialt samspel, läs­ och skrivinlärning.

MYCKET HÄNDER inom och för förskolan, både i Örnsköldsvik och i Sverige. Det som en gång startades med syfte att stödja föräldrar att kunna ar­ beta under småbarnsåren har vuxit till att även bli en plats för barn att växa, lära och utvecklas. Dåtidens ”daghem för alla” har förskjutits till ord som ”förskolan är en social och kulturell mötesplats”, ”barn ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande över sitt lärande”

DEN 1 JULI 2019 fick förskolan en omarbetad läroplan, 20 år efter att den första kom.Läroplanen säger att förskolan  ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn  Förskolan ska väcka barnens nyfikenhet, kreativitet och intres­ se, barnen ska få möjlighet att upptäcka och förundras   I våra förskolor ar­ betar engagerade rektorer, förskollärare, barnskötare och assistenter för att se till att barnen ska få erfarenhet av allt det som läroplanen beskriver. I

mitt arbete möter jag många pedagoger som berättar om dessa ögonblick som skapas varje dag i förskolan.Möten mellan barn, möten mellan barn och vuxna, möten mellan barn och rummen i förskolan där just detta sker. Barn som lär och utvecklas tillsammans med varandra i förskolan, i förundran och nyfikenhet, varje dag.  Förskolan är verkligen i första hand en bar­nens mötesplats idag.

Länk till Nolaskogs om du vill läsa mer i tidskriften!